Kampen om nyhetsbilden - ny bok

Inför valrörelsen 2018 pågick det många och långa diskussioner mellan Jesper Strömbäck och mig om hur vi skulle undersöka mediebevakningen av valrörelsen. När vi fick till stånd ett samarbete med Institutet för Mediestudier löste sig det mesta. Under hösten undersökte vi (eller snarare Kalle Färm och Lena Jendel) en massa olika aspekter av hur valrörelsen framställdes i medierna.

Igår kom slutresultatet. I boken Kampen om nyhetsbilden - nyhetsjournalistik i valrörelsen 2018 analyserar vi hur (riks)politik bevakades av (riks)medierna under valrörelsens fyra sista veckor. Det har varit seminarium där boken presenterats och även en debattartikel i GP. Jesper skriver också på sin blogg om boken. Boken finns att ladda ner gratis från IMS webbplats.

Det finns givetvis en mängd saker att säga. Men det jag har fastnat för är ändå hur faktorer utanför partiernas och journalisters strategier inför valrörelsen får maka på sig när verkligheten tränger sig på. Miljöfrågan var knappast något som de flesta trodde skulle dominera valdebatten, även om den låg högt på väljarnas dagordning. Men sommarens torka, bränder i skog och mark gjorde att den första valrörelseveckan gick i klimatfrågans tecken. Men som bekant fortsatte inte torkan. Regnet föll och intresset för klimatfrågan med den under valrörelsen slutskede. Då var det istället invandring, integration och vård som toppade. Men vad hade hänt om det inte börjat att regna?

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Varför skulle myndigheter inte berätta allt de vet? En liten undersökning med en hypotetisk fråga

Bild
Våren 2020 ställde vi frågor i SOM-institutets coronaundersökning, där ett de svarande fick frågor om pandemin. Vi hade med frågor om man litade på att myndigheterna berättar allt de visste om viruset. Utöver det ställde vi en hypotetisk fråga om vad skälet i skulle kunna vara om myndigeter trots allt höll inne med information. Vad vi då såg var att de flesta trodde att vi medborgare fick reda på allt (65 procent) om viruset. De resterande trodde, i olika utsträckning, att myndigheterna då och då dolde information. På svaren om vilka dessa skäl kunde vara visade det sig att de med allmän misstro till myndigheters sanningsenlighet oftare menade att skälen var att de "inte hade kontroll", "att de skyddade sig själva" eller att tystnaden var ett sätt att "skydda regeringen" Våren 2021 ställde vi dessa frågor ännu en gång för att se om det fanns några förändringar när pandemin pågått i ett år. Ett år då vi översköljts av krisinformation från myndigheterna. Vad
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 1) - Våra favoritaffischer!

Bild
Det är valår och som brukligt är blir det därför många valrörelserelaterade inlägg på bloggen. Förra valet 2018 gästade mina valaffischforskarkollegor Nicklas Håkansson och Orla Vigsö bloggen med gästinlägget "Veckans valaffisch". Vi kör samma upplägg 2022, men i år breddar vi oss. Det blir därmed inte bara affischer från den svenska valaffishhistorien, utan även utblickar till andra länder och dessutom inlägg om andra sätt att kampanja, såsom valfilmer, knappar, valstugor eller sociala medier.Vi byter därför också namn på inläggen till "Propagandainspektionen" och börjar med att presentera våra tre valaffischfavoriter från den svenska valrörelsehistorien.Vill man läsa ännu mer om svenska eller internationella valaffischer hänvisar vi till boken "Politik i det offentliga rummet. 100 års valaffischer" som Nicklas, Orla och jag skrivit eller "Election Posters Around the Globe" som jag var redaktör för tillsammans med Christina Holtz-Bacha. Nu kör v
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 26) - Den PR-kunnige uppkomlingen: Gustav Vasa, del 1

Bild
I filmen Monty Python and the Holy Grail (1974) finns en scen där kung Artur träffar en bonde som vägrar knäböja för honom. Bonden ifrågasätter varför Artur alls är kung (”I didn't vote for you”), och kungen använder då legendens argument för sin upphöjda värdighet: Damen i sjön gav honom svärdet Excalibur som ett tecken på att han var Guds utvalde att styra över britterna. Bonden svarar (ungefär) att ”brudar i vattenpölar som slänger svärd utgör ingen grund för ett statsskick”.  Den komiska effekten förhöjs sannolikt av att vi inte förväntar oss att medeltida bönder ska ifrågasätta sin kung. Kanske tycker vi inte att en diskussion om kungamaktens legitimitet alls hör hemma i tidsåldern? Idag däremot är det närmast självklart: Många av de saker som dagens politiker gör när de kommunicerar med sin omvärld har sin grund i det demokratiska systemets fundamenta: En legitim makthavare i en demokrati är den som är vald av folket och har dess stöd. Men att en makthavare måste vara le
Läs mer