AlertHub - att varna medborgarna i rättan tid

Hesa Fredrik, SMS i telefonen och VMA. Exemplen är många på hur vi nås av varningar när något allvarligt har hänt i samhället. Det kan vara stora olyckor, skogsbränder, varningar för snöstormar och oväder. Men vilken kanal och vilka varningsystem fungerar bäst? Och hur ser det ut i andra länder? Har de siren och VMA eller har de andra sätt att varna medborgarna? När jag var i USA för ett antal år sedan fick jag för första gången ett "Amber alert" som är en så kallad cell-broadcast teknik där meddelande visas på skärmen om du befinner dig i närheten. Amber alerts ber myndigheterna om hjälp att hitta bortförda barn och namnet kommer från ett barn - Amber Rene Hagerman - som fördes bort och sedan hittades mördad 1996.

Personligen har jag idag appen SOS-alarm på telefonen och får också meddelanden om det hänt något, som exempelvis en brand i närheten eller liknande. Ett sådant meddelande fick jag i vintras då Oceana, vattenparken brann upp i Göteborg och lite senare kändes röklukten över hela staden, men då visste jag genom att kolla på appen och sedan klicka mig in på nyhetsmedierna - lokalt och nationellt - vad som hänt. 

 
AlertHub

Men som sagt, hur ser det ut i andra länder. Har de andra system än vi? Bättre? Sämre. Det är det vi ska ta reda på nu. I förra veckan var jag i Bryssel och drog igång COST-nätverket AlertHub: Warning Communication Knowledge Network. Tillsammans med kollegor i hela Europa ska vi försöka kartlägga och utvärdera varningssystem riktade mot allmänheten för att varna om händelser som är relaterade till klimatförändringar. Det kommer handla om hur man varnar för skogsbränder, stora snöstormar, jordskred, översvämningar mm. Tanken är att vi med hjälp av forskare och praktiker ska kunna göra en kartläggning som sedan kan vara en tillgänglig resurs för beslutsfattare, myndigheter, forskare, journalister och andra intresserade. 


Florian och Corina

Initiativet till nätverket kom ifrån mina kollegor i kriskommunikationsforskarbranschen - Florian Meissner och Corina Daba-Buzoianu - men vi kommer vara många personer inblandade från olika länder. Henrik Olinder från MSB och jag är svenska representanter i Managment Commitee, men det är redan och kommer bli många fler svenskar med i nätverket. Vi får se hur stort nätverket blir, men det kan handla om ett ganska stort antal representanter från både forskarvärlden, myndighetssfären och andra intressenter. Från JMG ingår också Pavel Rodin och Sofia Johansson.


Och nu då?

Jag ska ärligt erkänna att jag inte riktigt har koll på exakt hur sådana här formella nätverk fungerar. COST finansierar inte forskning utan nätverksaktiviteter så det handlar mycket om att få människor att jobba tillsammans och bidra med det de kan. Eftersom jag ska leda den första arbetsgruppen (WG1) tillsammans med kollegan från Estland Sten Torpan och initiera kartläggningar om hur läget ser ut idag - både ifråga om forskning och praktik. Spännande och behöver nog all hjälp jag kan få!

Läs mer om AlertHub HÄR.

Läs mer om COST HÄR


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc...
Läs mer

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man ...
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v...
Läs mer