Slutspurt och i år är alla experter fega

Inte ens en vecka kvar av spektaklet. Sedan vet vi - förhoppningsvis - om USA har fått en ny president med namnet Joe Biden eller om Donald Trump fått fortsatt förtroende. Valrörelsen har blivit en av de märkligare jag upplevt. Framförallt beroende på pandemin. Att mestadels sitta hemma i huset i Delaware som Joe Biden gjort borde varit ett kampanjmässigt självmord, vilket också Donald Trump försökt framställa det som. Hans kärnväljare håller säkert med om den beskrivningen, vilket märks på Trumps massmöten där entusiasmen är stor. Men Bidens strategi är coronaanpassad för dem som faktiskt ser pandemin som det primära problemet att hantera i USA just nu. I deras ögon är det inte svaghet att agera som Biden gör utan ett tecken på ansvarstagande. Trumps massmöten, där många inte ens bär munskydd, blir från deras perspektiv ett helt oansvarigt beteende.

Det är därför också som Trump är så sur på att hela kampanjen har präglats av covid-19. Den passar Trump illa, både eftersom pandemihanteringen knappast varit optimal, men också eftersom hans hela presidentskap byggt på stora kampanjmöten och aktivitet (han har ju faktiskt bedrivit valkampanjmöten hela mandatperioden). Attack är i Trumps presidentskap det bästa försvaret - alltid! När han ska visa empati och förståelse och vara en reflekterande statsman funkar hans stil inte lika bra. Det stör honom.

Kampen om verklighetsbilden är som alltid central, men har i presidentvalskampanjens blivit helt dominerande. Trump vill få bort corona från valrörelsen och prata om fracking, Hunter Biden eller varför inte de framgångar han rönt ifråga om utrikespolitik och domarutnämningar till högsta domstolen. Från Joe Bidens perspektiv är - hur hemskt det än låter - pandemin den faktor som vände valrörelsen på allvar. Det är inte troligt att Biden kunnat besegra Trump utan pandemin och dess ekonomiska konsekvenser. 

Hur går det då? Hade det inte varit för 2016 års valvinst för Trump hade alla - inklusive undertecknad - sagt att det redan är klart. Biden vinner. Som allra sämst ganska knappt, men troligtvis en jordskredsseger. Men eftersom jag gick och lade mig när alla indikatorer pekade på att Hillary Clinton hade vunnit och vaknade upp till att Donald Trump var USAs nya president gör jag som alla andra. Säger att osvuret är bäst. 

2016 missade opinionsmätarna att dyka på djupet i de olika delstaterna. I år är det det enda vi pratar om. Att Biden överlägset leder och kommer vinna i antal röster på nationell nivå är det helt tyst om. Alla pratar vågmästarstaterna och som vanligt är det Florida som störst intresse riktas mot. För den som likt mig följer Nate Silvers FiveThirtyEight slaviskt pekar allt mot en stabil seger för Biden. Men i år vågar jag inte säga något. För pandemin har inte bara påverkat kampanjen. Den har också haft stor inverkan på röstningsbeteende, där många förtidsröstar och poströstar. Och vem vet hur många som vill trängas i vallokalerna på valdagen? I år är alla experter fega.

 

 

 



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer