Stora händelser är inte typiska

Forskare är precis som alla känsliga för de vindar som blåser. Samhällsvetare kanske mer än andra. Just nu är mina kollegor som forskar om skandaler alldeles till sig om the phone-hacking scandal och nedläggningen News of the World. Är man på konferens i England handlar en stor del av debatten om just denna skandal. Inte så konstigt kanske. Forskare om samhällsfrågor fokuserar ju gärna på det som det snackas om (Wikileaks har också fått extremt mycket medieforskaruppmärksamhet). Men det finns ett problem och det handlar om när vi söker efter det typiska, efter generella mekanismer. Då passar dessa extraordinära händelser sällsynt illa. Jag ska förklara. Om man vill försöka förstå skandalers mekanismer ska man inte titta på allt som hänt i kölvattnet efter avslöjandena i England. Detta eftersom händelserna är så speciella att de går över alla gränser av det vi tidigare känt till.Vi ser inte det typiska utan det avvikande.
Ungefär samma problem har vi med 9/11. Mycket av krisforskningen har använt det som ett case, men risken finns att det man finner passar andra kriser ganska illa eftersom det var en extraordinär händelse. Sedan kan det ju finnas all anledning att beforska en alldeles utomordentlig exceptionell händelse. Men det är en annan sak.
På samma sätt som man kanske inte studerade nyhetsrapporteringen efter mordet på Olof Palme för att se det typiska i nyhetsvärdering och nyhetsurval, ska man studera the phone-hacking scandal som en typisk skandal. Trots att det är en skandal som kanske förändrar hela det politiskt kommunikativa klimatet i England.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer