Nej, internet skapar inte politiskt intresse

Vi ställer alltid hoppet till ny teknologi. Vare sig det är klimathot eller demokratins framtid finns det alltid med ett teknologispår. Att nu teknik i sig skulle kunna lösa problemen hör man ofta förhoppningar om. Sanningen är att teknologi aldrig löser problemen. Det är människor som löser problem.

Tilltron till att teknologiska landvinningar är stark. Vi lever i ett samhälle som på många sätt sätter sin tilltro till naturvetenskap och teknik. Det är med uppfinningar inom dessa områden som våra samhällsproblem ska lösas. Och det gör de, men inte allt.

Gång efter annan ser vi hur framgångar inom teknik och naturvetenskap ropas ut som räddningen för samhället. Inte minst har man inom mitt eget fält - medier och demokrati - ofta lyft fram internet och sociala medier som lösningen på demokratiproblem. Men givetvis är det inte så. Forskare visar också om och om igen att internet både är bra och dåligt och när det gäller demokrati. Nätet kan både skapa och förstöra.

Mina kollegor i Örebro (och Göteborg) har de senaste åren ägnat särskilt intresse åt ungas politiska deltagare i ett stort forskningsprogram. Ett slående resultat är att internet inte skapar politiskt engagemang. Istället är det de som redan är politiskt intresserade som får en arena att odla sitt intresse. Precis som alla fotbollsfans, rasister, musiknördar eller andra intressen. Men en annan minst lika viktig sak är att politisk socialisation sker ganska tidigt. Det är fram till 16 års ålder som politiskt intresse och ointresse formas. 

Läs mer om forskningsprogrammet här.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc...
Läs mer

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man ...
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v...
Läs mer