måndag 28 maj 2012

ICA måndag Vol 8

På den sista sessionen presenterade Reimar Zeh sitt paper. Det handlar om att TV gör att man i högre grad röstar på enskilda kandidater. Dessutom visar det sig att ju högre personalisering kampanjerna har, desto större chans att väljarna också röstar på enskilda kandidater. Men det är ingen trend.

McKinney and Houston studerade hur primärvalsdebatterna påverkar väljarna. Resultaten visar att den som upplevdes som den "sannaste" demokraten/republikanen var den starkaste förklaringsfaktorn för hur väljarna röstade.

ICA måndag Vol 7

Bruno Takahasha & Mark Meisner tittade på hur politiker i Peru fick information om klimatförändringar. Det visade sig att de hade en ganska begränsad "informationsmiljö" och att de därför var hänvisade till medier och egna sökningar på internet. Detta menar författarna förklarar det sätt som vilket klimatfrågan kom upp på agendan i Peru.

Går det fortare att få uppmärksamhet idag än förr i tiden? Österrikarna Josef Seethaler  & Gabriele Melischek studerade genomslaget för pressreleaser under valrörelser över tid. Resultaten visar att det är så. Idag är effekten av en pressrelease direkt, sker under en dag. Men går man tillbaks till 1970-talet var inte bilden lika tydlig, det tog helt enkelt längre tid.

Chance York och Bruce Hardy tar sin utgångspunkt i teorin om vad den fragmenterade mediemiljön har för konsekvenser för agenda-setting.  Frågan de ställer är om agenda-setting fortfarande funkar. De visar att, även om det finns vissa tveksamheter, men agenda-setting funkar fortfarande!

Raymond J. Pingree med kollegor tittade närmare på hur medieförtroende relaterade till agenda-setting. Vad de var ute efter var om mediekritik kan leda till att agenda-settingprocessen blir mer resonerande, att man inte bara litar på medierna rakt av.

söndag 27 maj 2012

ICA söndag Vol 6

Nicole C Kramer visade att bitterljuva filmer skapar skillnader  i upplevelser till skillnad från sorgliga och glada filmer. Det visar sig också att kvinnor är mer benägna än män att uppleva positiva känslor av bitterljuva kvinnor, vilket de förklarar med att kvinnor är mer empatiska än män.

Seung Mo Jang och Hoon Lee studerar populärmusikens påverkan på politiska attityder, i detta fall Lady Gagas "Born this way". Författarna undrar om åsikterna om attityder till homosexuella förändrades av att lyssna på sången och om det också påverkades av om man ser homosexualitet är något medfött eller ett val. Resultaten visade att det fanns en effekt bland dem som såg homosexualitet som något medfött. Med andra ord i linje med att effekter är troligare om man har en predisposition att ta till sig budskapet.

Mina Choi and Dave Wilcox hade ett paper om hälsobudskap och medieeffekter. Frågan är vad underhållning har för effekt. (68 % amerikaner har övervikt, 33 procent är feta)? Är då människor som intresserar sig för nöjes och modenyheter annorlunda i sin syn på diet, motion och hälsosam mat? Detta jämfört med dem som tar del av nyheter kring hälsa och kost? Visst är det så! Tar man del av nöjesnyheter vill man inte tappa vikt genom motion och kost utan av dieter och bantning.

Veronica Hefner, Kelly Woodward, Laura Figge och Nikki Santora, Chapman gjorde ett experiement bland medelålders kvinnor kring deras självbild och medievanor. Det visade sig att kvinnorna i och för sig inte hade orimliga kroppsideal, men de trodde kanske att deras respektive eller vänner förväntade sig andra ideal. Sedan använde de Pretzi som presentationsprogram, vilket ju faktiskt är hur cool som helst! Fick dock precis en app till PP som tydligen kan göra samma saker. Värt att testa!




ICA lördag Vol 5

Jag måste nog köpa ett nytt batteri till datorn, eftersom jag fick slut på batteritid i går eftermiddag. Det fick bli papper och penna på seminarierna istället och här kommer några uppdateringar om vad jag lyssnade på.

Koen Panis och Hilde Dy Van den Bulck hade tittat närmare på hur människor uppfattar kändisar med samhällsengagemang. De hade Belgien som case och det visade sig att när människor fick räkna upp kändisar var det en ganska liten lista personer som återkom (Bono, George Clooney, Madonna, Bob Geldof). Dessutom kände de allra flesta till vilken organisation de företrädde eller vilken sakfråga.

Thomas Koch, Thomas Zerback och Nayla Fawzi hade ett paper om the "repeptition of a truth effect". Att något uppfattas som mer sant om man hör det upprepas gång på gång. Det visade sig dock att effekten endast fanns bland dem med hög politisk kunskap och politiskt intresse. Att försöka övertyga ointresserade väljare med att tjata hål i huvudet på dem är inte någon poäng om resultaten kan generaliseras.

Andrea Umbricht och Frank Esser jämförde nyheter i England, USA, Tyskland, Schweiz, Frankrike och Italien. Med en omfattande innehållsanalys kunde de visa att Hallin och Mancinis modell av mediesystem i stort sett fungerar i hur nyheterna ser ut i olika länder. En genomarbetad studie där H & M får stöd för en gångs skull. Oftast brukar författare visa att H & M:s modell inte fungerar så bra, så det här var lite nytt!


lördag 26 maj 2012

ICA lördag Vol 4

Linda Vos gjorde en fin presentation av sitt paper om högerpopulistiska ledare, deras populistiska stil och vilken legitimitet som väljare upplever att de har. Resultaten visade att den populistiska stilen hade effekt på lågutbildade och de som ogillar politik. Med andra ord går stilen hem hos väljare som redan har en predispostion för att rösta på populistiska partier. Om mainstream-politiker tar till en mer populistisk stil blir istället väljarna mer kritiska.

Christian Schemer (var paper var top-paper i politisk kommunikation). Papret handlar om medieeffekter på steoretypiska attityder gentemot invandrare. Studien visade att medierna har betydande effekter på hur invadrare bedöms. Om medierna rapporterar om kritiska nyheter av invandrare förstärks stereotypa attityder. Men om medierna ger en mer positiv och mångafacetterad bild minskar de stereotypa föreställningarna. Effekterna finns bara hos dem med små eller medelstora politiska kunskaper.

Den sista presentationen av David Hopman handlade om vad människor uppfattar andra människors politiska åsikter. Han jämför Danmark och Japan och ofta tar man fel. Vi har med andra ord inte någon aning om vad våra vänner och bekanta röstar på. Består dessutom partisystemet av många små partier tar vi fel ännu oftare.

 

ICA lördag Vol 3


Första papret för dagen presenterade Devon L. Brackbill hur vi ser på våld i en demokrati, detta genom att analysera Barak Obamas och Sara Palins tal efter att kongressledamöten Gabrielle Gifford sköts i Tuscon, Arizon 2011. Han visar att både Obama och Palin  ser dådet som en enskild händelse, inte en strukturell problematik. Ingen av dem ser dådet som en konsekvens av nedskärningar av sociala skyddsnät, utan endast på den enskilde förövaren som skyldig.

Moniza Waheed hade skrivit nästa paper (men hennes kollega presenterade eftersom hon fått förhinder) handlade om värden (typ ett bättre liv, fattigdom mm)  i politiska tal och varför de används. Med utgångspunkt från tal i FN visar hon med hjälp av intervjuer med talskrivare hur processen går till.  Resultaten visade bland annat att de flesta menade att man inte kan föra fram olika värden när talen riktas till olika länder, men att det ändå finns skillnader i hur man uttrycker sig. Intressantast var kanske att den individuella friheten var liten, alla talskrivare var homogena i hur tal i FN ska skrivas. En stark kultur och insocialisering med andra ord.

Charlotte Nau & Craig O Stewart hade ett paper om hur mottagare ser på kön och verbal aggression. Med utgångspunkt från teorier om att våra förväntningar på hur en talare ska bete sig styr om vi tar till oss det som sägs. Hypoteserna för experimenten var att aggressiva tal hållna av kvinnor skulle bedömas mer negativt. Resultaten visade visserligen att aggressiva uttalanden bedöms mer kritiskt är klart, men det spelade ingen roll om talaren var man eller kvinna. Inte ens när de lade till bilder på talarna fanns sådana effekter. Diskussionerna efteråt handlade om att det kanske har hänt något. Väljare kanske inte längre bedömer det kritiskt om kvinnor är aggressiva i politiska tal. 

ICA Fredag vol 2

Tomas Hanitsch inledde eftermiddagssektionen med en presentation från sin World of Journalism-studien. Fokus var på att förklara journalisters förtroende för samhällsinstitutioner. Studien gjorde en jämförande analys i olika länder. Det visade sig att mediefrihet, liten korruption och om människor generellt sett litar på varandra avgör politiskt förtroende.

Yigal Godler och Zvi Reich studerade hur journalister förstår verkligheten. Forskning har visat att journalister inte har full koll på fakta om den verklighet de ska bevaka. Det finns stora avvikelser. Varför det är på detta sätt debatterar forskarna om. Ska jag vara ärlig begrep jag inte riktigt vad de ville få fram i analyserna, men ska läsa papret för det är en intressant frågeställning.

Den tredje presentationen kom från projektet MediaACT som också gjort en journalistundersökning. Syftet med den var att undersöka vad journalister tycker om olika system av ansvarsutkrävande för journalistiken (pressombudsmän, granskningsnämnd mm). Resultat visar att journalister framförallt upplever sig kritiserade av kollegor och sedan av läsare via sociala medier. Mediegranskande institutioner ligger långt ner på listan. Däremot anser de att de granskande institutionerna har stor makt.

Sergio Roses and Pedro Farias presenterade ett paper där journalister i USA och Spanien jämförs. I motsats till en generell homogenisering menar de att det inte pågår en sådan process (om etik och professionalism). Studien visar att journalisterna har olika syn på professionella roller och etiska koder.

 

fredag 25 maj 2012

ICA - Fredag Vol 1

Det första papret var skrivet av Jessica Baldwin-Philippi. Hennes papper handlar om mikrosajter som används för att attackera politiska motståndare. Små webbsidor vars enda syfte är att kritisera politiska motståndare. Dessa har ganska dåligt rykte, men Jessa visar - genom en innehållsanalys - att de inte är så ensidigt "dåliga". De innehåller tidigare okänd information, fakta kollas, röstningshistorik mm- 

Papper nummer två handlade om hur Obamakampanjen strategiskt använde oberoende bloggar och andra nätaktivister för att sprida budskap. Författaren Daniel Kreiss visar att det inte var så enkelt att partierna förlorade makt, man hade ett utvecklat strategiskt tänkande för att sprida budskap till bloggar och on-line medier. Målet var dock att till sist nå de stora nyhetskanalerna och pratshowerna i TV.  
  
Ericka Menchen-Trevino visar att väljare on-line inte bara är personer som pratar med varandra för att bekräfta det alla redan tycker (echo-chambers). Istället hittar hon flera exempel på att många osäkra väljare faktiskt letar information om valet för att välja kandidat. Resultaten bygger dock inte på en representativ studie.

torsdag 24 maj 2012

ICA i Phoenix

Då var man i Phoenix. Att kalla värmen för tryckande är en underdrift. Igår peakade termometern en bit över 40 grader och det blir inte kallare än ca 27 på tidig morgon. Men nu är jag inte här för att sola utan för att delta i medieforskarnas största konferens. International Communication Association har sin årliga konferens här och jag ska tillsammans med Christina Holtz-Bacha presentera ett paper om vad partiidentifikation betyder för hur man värderar politisk TV-reklam.

Men förutom att presentera (som sker på söndag) kommer jag att lyssna på andra presentationer och återknyta gamla kontakter och skaffa nya. Nätverka, med andra ord.

Följer du bloggen kommer du att få lite snapshots eftersom jag kommer att blogga om de sessioner jag lyssnar på. Jag minns det jag hör lite bättre och läsare får lite konferens på distans.

Läs om konferensen här.

onsdag 16 maj 2012

Ingrid Carlberg ny gästprofessor

JMG har föreslagit att Ingrid Carlberg ska bli ny gästprofessor i praktisk journalistik vid JMG under 2012-2013. Ingrid efterträder Gellert Tamas på posten och blir den 21:e gästprofessorn sedan gästprofessuren inrättades.

I motiveringen sägs att "Ingrid Carlbergs journalistik är en undersökande och granskande journalistik; i reportageböckerna handlar det om flerårigt researcharbete genomförd med närmast en vetenskaplig metodik. Men det är också en berättande starkt engagerande journalistik som genom sitt språk når fram och fängslar. Och det är en journalistik utan pekpinnar, en journalistik som granskar, men i respekt för sina läsare och för olika synsätt inte ensidigt tar ställning". 

Ett i mitt tycke utmärkt val och jag har haft stor glädje av det Ingrid skrivit i såväl undervisning som forskning. Makten över tanken som skrevs tillsammans med Olof Petersson är en tänkvärd bok om mediernas makt och hennes reportageserie om svenska företags lobbyism har jag använt många gånger i undervisningen. 

torsdag 3 maj 2012

Krönika om larmsamhället

Idag var det dags för en krönika igen. Den här gången funderade jag lite över konsekvenserna av att vi bygger upp allt mer komplexa system för att hantera risker. Fokus var på mediernas roll i sammanhanget, både som larmare och ansvarsutkrävare. Läs krönikan här.