tisdag 31 januari 2012

En krönika om Juholt och det medialiserade pratet

Så avgick han då till slut. Juholt. Funderade hela hösten om man skulle skriva något om medierna och Juholt, men kom mig inte riktigt för att göra det. Men när facit nu finns tänkte jag att det kanske ändå var dags att säga något. Nu har jag gjort det i en krönika i Borås Tidning. Läs krönikan här.

lördag 21 januari 2012

Med nyheter i mobilen

I fredags var det dags för ännu en betygsnämnd. Denna gång på hemmaplan där Oscar Westlund försvarade sin avhandling Cross-media News Work -Sensemaking of the Mobile Media (R)evolution. Avhandlingen är en fallstudie av hur Göteborgs-Posten införde mobila nyheter/tjänster, där Westlund verkligen gått på djupet och gjort 62 intervjuer med anställda och ansvariga på redaktionen, marknadsavdelningen och IT-avdelningen. Genom att följa processen under flera år visar han att beslut och implementering inte är så rationella, med strategier och planer, som man kanske tror. Istället tolkar alla inblandade om situationen allt eftersom verkligheten förändras och mycket styrs av hur man hanterat förändringar tidigare i organisationen. Mellan åren 2006 och 2010 följer Westlund hur mobila nyheter blir allt mer i centrum och belyser utvecklingen genom fyra spänningsfält (1. creatives, suites and techies; 2. producers and prosumers, 3. humans and machines; 4. Old and new).
Westlunds bok är i många avseenden banbrytande. Han följer på nära håll en förändringsprocess och visar komplexiteten och det sociala samspelet som dessa processer inbegriper. Jag är övertygad om att Oscar Westlund blir en efterfrågad person i både medie- och forskarbranschen framöver. Hans forskning kan bidra inom både teori och praktik. Läs avhandlingen här.

söndag 15 januari 2012

Det farliga medievåldet

Vi akademiker kanske är oense på seminarier och internt, men bråk i medierna är inte lika vanligt. Men nu är det forskarbråk. Statens medieråd har sammanfattat forskningen om effekterna på aggression av våldsamma datorspel (rapporten kan laddas ner här). Genast kom några forskare på Karolinska institutet med en sågning av rapporten. Vad bråkade man då om? Jo, slutsatserna i Medierådets rapport var att det inte går att fastslå att unga blir aggressiva av att spela datorspel, vilket medicinarna inte höll med om. För den som följt forskningen om medieeffekternas historia är inte resultaten i Medierådets rapport särskilt förvånande. Rapporten visade visserligen att det finns ett samband mellan aggression och spelande, men fastslår den kausala kopplingen är inte särskilt stark. Det finns en mängd svårigheter med att mäta medieeffekter och kopplingen mellan konsumtion av medier och aggressivt beteende. För om man tar hänsyn till familjesituation, sociala faktorer mm visar det sig att det inte blir så mycket förklaringskraft kvar.
Dessutom är det svårt att avgöra vad de kortsiktiga effekterna som kan mätas i experiment egentligen har för värde. Ett experiment visar ju bara att det möjligen finns liknande effekter i världen utanför laboratoriet. Vad betyder då det här. Ska vi luta oss tillbaka och konstatera att nu är det inte farligt med dataspel? En sak är trots allt ganska säker. Vi förklarar inte våldsamt beteende i särskilt stor utsträckning - om något - med hur mycket barn spelar dataspel. Det finns många andra orsaker som är viktigare. Men därmed inte sagt att det inte finns skäl att begränsa dataspelandet. Barn kan bli rädda av att spela dataspel, få konstiga uppfattningar om hur vissa saker fungerar och framförallt är det en tidstjuv av stora format. Effekterna av spelande kopplat till hälsa och brist på motion är ganska uppenbara. Dessutom tar det kanske tid från att umgås med vänner och läxläsning. Så visst kan man begränsa barnens dataspelande, men knappast för rädslan att de ska bli aggressiva.

måndag 2 januari 2012

Allt du ville veta om nordiska kommuner

Strax före jul publicerades en forskningsantologi där 113 olika projekt om kommunforskning i norden presenterades. Boken ges ut av Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet och Andreas Ivarsson är redaktören. Andreas har haft ett idogt arbete i att samla in texter från forskare som på olika sätt ägnat sig åt att beforska svenska kommuner. Boken ger en god överblick om vad nordiska kommunforskare ägnar sig åt.
Själv deltar jag med några projekt i boken, bland annat de studier som gjordes inom ramen för Bilden av kommunen (tillsammans med Mats Ekström och Larsåke Larsson) samt mitt ständigt pågående arbete med kommunala medievalrörelser