ICA lördag Vol 4

Linda Vos gjorde en fin presentation av sitt paper om högerpopulistiska ledare, deras populistiska stil och vilken legitimitet som väljare upplever att de har. Resultaten visade att den populistiska stilen hade effekt på lågutbildade och de som ogillar politik. Med andra ord går stilen hem hos väljare som redan har en predispostion för att rösta på populistiska partier. Om mainstream-politiker tar till en mer populistisk stil blir istället väljarna mer kritiska.

Christian Schemer (var paper var top-paper i politisk kommunikation). Papret handlar om medieeffekter på steoretypiska attityder gentemot invandrare. Studien visade att medierna har betydande effekter på hur invadrare bedöms. Om medierna rapporterar om kritiska nyheter av invandrare förstärks stereotypa attityder. Men om medierna ger en mer positiv och mångafacetterad bild minskar de stereotypa föreställningarna. Effekterna finns bara hos dem med små eller medelstora politiska kunskaper.

Den sista presentationen av David Hopman handlade om vad människor uppfattar andra människors politiska åsikter. Han jämför Danmark och Japan och ofta tar man fel. Vi har med andra ord inte någon aning om vad våra vänner och bekanta röstar på. Består dessutom partisystemet av många små partier tar vi fel ännu oftare.

 

ICA lördag Vol 3

Första papret för dagen presenterade Devon L. Brackbill hur vi ser på våld i en demokrati, detta genom att analysera Barak Obamas och Sara Palins tal efter att kongressledamöten Gabrielle Gifford sköts i Tuscon, Arizon 2011. Han visar att både Obama och Palin  ser dådet som en enskild händelse, inte en strukturell problematik. Ingen av dem ser dådet som en konsekvens av nedskärningar av sociala skyddsnät, utan endast på den enskilde förövaren som skyldig.

Moniza Waheed hade skrivit nästa paper (men hennes kollega presenterade eftersom hon fått förhinder) handlade om värden (typ ett bättre liv, fattigdom mm)  i politiska tal och varför de används. Med utgångspunkt från tal i FN visar hon med hjälp av intervjuer med talskrivare hur processen går till.  Resultaten visade bland annat att de flesta menade att man inte kan föra fram olika värden när talen riktas till olika länder, men att det ändå finns skillnader i hur man uttrycker sig. Intressantast var kanske att den individuella friheten var liten, alla talskrivare var homogena i hur tal i FN ska skrivas. En stark kultur och insocialisering med andra ord.

Charlotte Nau & Craig O Stewart hade ett paper om hur mottagare ser på kön och verbal aggression. Med utgångspunkt från teorier om att våra förväntningar på hur en talare ska bete sig styr om vi tar till oss det som sägs. Hypoteserna för experimenten var att aggressiva tal hållna av kvinnor skulle bedömas mer negativt. Resultaten visade visserligen att aggressiva uttalanden bedöms mer kritiskt är klart, men det spelade ingen roll om talaren var man eller kvinna. Inte ens när de lade till bilder på talarna fanns sådana effekter. Diskussionerna efteråt handlade om att det kanske har hänt något. Väljare kanske inte längre bedömer det kritiskt om kvinnor är aggressiva i politiska tal. 

ICA Fredag vol 2

Tomas Hanitsch inledde eftermiddagssektionen med en presentation från sin World of Journalism-studien. Fokus var på att förklara journalisters förtroende för samhällsinstitutioner. Studien gjorde en jämförande analys i olika länder. Det visade sig att mediefrihet, liten korruption och om människor generellt sett litar på varandra avgör politiskt förtroende.

Yigal Godler och Zvi Reich studerade hur journalister förstår verkligheten. Forskning har visat att journalister inte har full koll på fakta om den verklighet de ska bevaka. Det finns stora avvikelser. Varför det är på detta sätt debatterar forskarna om. Ska jag vara ärlig begrep jag inte riktigt vad de ville få fram i analyserna, men ska läsa papret för det är en intressant frågeställning.

Den tredje presentationen kom från projektet MediaACT som också gjort en journalistundersökning. Syftet med den var att undersöka vad journalister tycker om olika system av ansvarsutkrävande för journalistiken (pressombudsmän, granskningsnämnd mm). Resultat visar att journalister framförallt upplever sig kritiserade av kollegor och sedan av läsare via sociala medier. Mediegranskande institutioner ligger långt ner på listan. Däremot anser de att de granskande institutionerna har stor makt.

Sergio Roses and Pedro Farias presenterade ett paper där journalister i USA och Spanien jämförs. I motsats till en generell homogenisering menar de att det inte pågår en sådan process (om etik och professionalism). Studien visar att journalisterna har olika syn på professionella roller och etiska koder.

 

ICA - Fredag Vol 1

Det första papret var skrivet av Jessica Baldwin-Philippi. Hennes papper handlar om mikrosajter som används för att attackera politiska motståndare. Små webbsidor vars enda syfte är att kritisera politiska motståndare. Dessa har ganska dåligt rykte, men Jessa visar - genom en innehållsanalys - att de inte är så ensidigt "dåliga". De innehåller tidigare okänd information, fakta kollas, röstningshistorik mm- 

Papper nummer två handlade om hur Obamakampanjen strategiskt använde oberoende bloggar och andra nätaktivister för att sprida budskap. Författaren Daniel Kreiss visar att det inte var så enkelt att partierna förlorade makt, man hade ett utvecklat strategiskt tänkande för att sprida budskap till bloggar och on-line medier. Målet var dock att till sist nå de stora nyhetskanalerna och pratshowerna i TV.  

  

Ericka Menchen-Trevino visar att väljare on-line inte bara är personer som pratar med varandra för att bekräfta det alla redan tycker (echo-chambers). Istället hittar hon flera exempel på att många osäkra väljare faktiskt letar information om valet för att välja kandidat. Resultaten bygger dock inte på en representativ studie.