Inlägg

Visar inlägg från mars, 2017

April, april din dumma sill

Aprilskämtet lär ha hundraåriga anor och det är inte bara i Sverige man luras förste april. "All fools' day" heter det i den anglosaxiska världen när man driver med varandra nu på lördag. Sedan årtionden har också massmedierna roat sin publik med att publicera en påhittad nyhet denna dag. Tidning den andre april har sedan en nyhet om hur skämtet lyckades. Allt illustrerat med människors upprördhet när de ringt in till tidningen eller kanske samlats på en plats där det påhittade evenemanget skulle äga rum. Dessutom brukar det finnas en översikt av aprilskämt i andra medier. Harmlöst? Javisst, men det verkar som viljan till att publicera aprilskämt svalnat på senare tid. Flera medier har sedan länge valt bort aprilskämtet. Andra tvekar och väljer att i år inte ha aprilskämt. Vad är det som har hänt? Jag tror att det rör sig om en kombination av att kontraktet mellan medier och mediepublik är satt i gungning, jakten på publiken och att vi lever i ett nytt mediesystem. Om

Ibland ska man nog ändå vara rädd

"Var inte rädd!" är Henrik Schyfferts uppmaning i den nya showen han reser land och rike kring med. Har inte sett showen än, men jag har förstÃ¥tt att den handlar om att (höger) populister exploaterar människors oro för invandring och flyktingströmmar. PÃ¥ alternativa nyhetssajter och i sociala medier pumpas det ständigt ut larm om no-go-zoner,  invandrares kriminalitet och beteenden som bryter mot vad vi uppfattar som (svenska) sociala normer. Allt i syfte att skapa rädsla och oro. I nästa steg utnyttjar man denna rädsla politiskt för att propagera för stoppad invandring och anklagar andra politiker för att inte ta medborgarnas oro pÃ¥ allvar. Detta handlar om klassisk politisk problemformulering och är inget som Sverigedemokraterna hittat pÃ¥. Lösningarna finns redan (minskad invandring), nu handlar det bara om att formulera problemet. SÃ¥ fungerar politik i mÃ¥nga avseenden även för andra partier och intressegrupper. Senast idag sÃ¥g jag ett klipp frÃ¥n Läkare utan gränser som v

Vad ska staten göra? Om medieutredningens remissvar

Remissvaren pÃ¥ medieutredningen droppar in och det finns mÃ¥nga som är kritiska till de delar som handlar om innehÃ¥llskrav för att fÃ¥ presstöd. Det sätter ocksÃ¥ fingret pÃ¥ ett mycket mer generellt problem som handlar om vad staten ska göra. Vad staten ska ta ansvar för. För egentligen tror jag att det hela speglar en mycket bredare förändring om statens agerande när vi gÃ¥tt frÃ¥n ett konsensussamhälle till ett mer polariserat samhälle. Det kan handla om statsstöd till föreningar, presstöd till tidningar eller andra saker. Men gemensamt är att vi de senaste Ã¥ren ser hur bilden blir mer komplex i hur staten ska agera dÃ¥ värderingar som pÃ¥ olika sätt utmanar tar allt större plats i offentligheten.  Jag tror att det är sÃ¥ vi ska förstÃ¥ de allt oftare Ã¥terkommande diskussionerna om innehÃ¥llskrav för att fÃ¥ olika typer av stöd. SÃ¥ länge alla mer eller mindre omfamnade samma värderingar behövdes det inga innehÃ¥llskrav. Och de som eventuellt hade andra värderingar var sÃ¥ marginella att det i

The Routledge Handbook of Political Advertising

Bild
I förra veckan kom ännu en i floden av handböcker ut i handeln. The Routledge Handbook of Political Advertising med Christina Holtz-Bacha och Marion Just som redaktörer är som det låter en bok om politisk reklam och då i första hand tv-reklam. I översikten har undertecknad skrivit ett kapitel om politisk reklam i Sverige. Kapitlet heter Sweden - Ten Years With Television Advertising och tar upp både ekonomi, innehåll och publikens reaktioner till den nya form av politisk kommunikation som vi svenskar upplevt med politisk tv-reklam sedan valet 2006. Vill någon kolla lite på boken finns det en länk här .

ICRC (vol 2)

Bild
Under tisdagen presenterade jag resultat frÃ¥n vÃ¥r svenska bok Kriskommunikation 2.0 och kollegan Orla presenterade vÃ¥rt andra bidrag som handlar om politiska skandaler i en fragmenterad mediemiljö. I min presentation (som nu ska skrivas färdigt till en artikel) försöker jag bena ut hur kristyp och individuella faktorer pÃ¥verkar människors informationsinhämtning, emotionella reaktioner och handlande under en kris. Resultaten visar generellt att kristyp är centralt, men vissa människor  reagerar pÃ¥ samma sätt oavsett vilken kris det gäller. Vid varje kris skickade vi ut webbenkäter till personer som bodde i krisomrÃ¥det med hjälp av Medborgarpanelen vid Lore, Göteborgs universitet (www.lore.gu.se). Vi ställde bland annat frÃ¥gor om hur man fick information att en kris brutit ut, hur det kändes och vad man gjorde direkt efterÃ¥t. Ett intressant resultat är att olika kriser skapar helt olika känslomässiga reaktioner, vilket givetvis är viktigt att ha i Ã¥tanke när kommunikatörer best

ICRC (vol 1)

Denna vecka är jag på risk och kriskonferensen ICRC i Orlando, Florida. Lite kallare väder än förväntat men ingen snö i alla fall (som Stella lär ge idag längre upp på östkusten). Morgonen ägnas åt riskkommunikation där en av talarna Paul Slavic (en guru på riskkommunikation) presenterade intressant forskning om hur man ska försöka göra så att potentiella terrorister inte är så sugna på att genomföra attentat. Forskningen bygger på insikter om att vi tenderar att bli mindre motiverade att göra saker om dessa associeras med negativa saker (även helt irrelevanta saker) eller att belöningarna framstår som mindre rimliga. Detta är ett arbete som pågår i USA (bara på försöksstadiet än) för att skapa en bild hos potentiella terrorister av att säkerheten kanske är större än vad den egentligen är (illusion of inefficacy). Här handlar det om "symbolpolitik", genom att ha bombhundar, synliga vakter mm. Den handlar också om att förminska bilden av de belöningar man tror kommer inte

Bilder kan skada mer än tusen ord

Bild
Vi lever i en bildkultur. Visst finns det mycket texter, men vi formligen dränks av bilder. Inte minst på sociala medier där bilder läggs ut för att visa roliga saker, elaka saker, ironi eller bara strunt. Det mesta försvinner förbi, även om det säkert finns lagrat i molnet någonstans (vilket väl egentligen är en datorhall utanför Luleå eller nåt). Men ibland stannar bilder kvar och det luriga med bilder är att de biter mycket bättre än ord. En bild säger ju mer än tusen ord, men en bild kanske också kan skada mer än tusen ord. Bildens styrka kan skapa problem när den stora och den lilla världen blivit så tätt sammankopplade. Det krävs så lite - en knapptryckning på mobilen - och så finns bilden tillgänglig för hela världen. Givetvis tänker de allra flesta alldeles för lite på eventuella konsekvenser. Det känns ju inte som hela världen tittar på och oftast gör den ju inte det heller. Bilder av politik har exploderat som all annan bildkommunikation. Vi ser bilder av politiker över