2024 - ett forskarår
När bloggen kom på 00-talet definierades de som dagböcker på nätet. I den mån bloggar ens finns kvar så ses de knappast så längre. Snarare som arkiv eller lite längre texter som inte får plats i sociala medier. Mina blogginlägg är dels av nyhetskaraktär, dvs att jag gjort något eller skrivit något. Dels krönika/kåseri om något jag råkat ut för eller funderat på. Men nu kommer mitt årliga dagboksinlägg - om forskaråret som gått.
För ett år sedan skrev jag att min pandemiforskning gick mot sitt slut och så har det blivit. Men jag var i Tyskland i maj månad och arbetade om covid-19 tillsammans med mina kollegor i Illmenau i DECIPHER. Nu medverkar jag på fyra artiklar som är i olika fas i reviewprocessen. Blir kul när det blir publicerat. Som en lite eftersläntrare skrev jag en kort sammanfattning på svenska och engelska om vårt stora MSB-finansierade kriskommunikationsprojekt KRISAMS. Det kommer nog vara det projekt jag är mest stolt över när min forskarkarriär ska summeras. Löjligt många men också viktiga publiceringar blev det. Läs rapporten HÄR.
Kan lottakåren rädda lokaljournalistiken?
Ett annat projekt som också avslutades under året var Stärkt lokaljournalistik i krissituationer. Kollegan Emil Östlund och jag har intervjuat och observerat de försök som gjorts för att ge lokaljournalistiken fler "ögon och öron" i en tid då lokala medier är satta under hård press. Det här var ett projekt som inte liknat något jag sysslat med tidigare. Själva projektet var ett samarbete mellan några lokaltidningar (BLT/Arvika nyheter, Svenska Lottakåren, Medier & demokrati och JMG där olika idéer testades för att se om civilsamhällesorganisationer kan vara en resurs för att stärka den lokala journalistiken i tider av kris. Många intressanta erfarenheter och lärdomar (som gav mersmak) drogs av projektet (finaniserat av Myndigeten för psykologiskt försvar) och strax före jul kom rapporten (Läst om den HÄR).
Vad förklarar spridning och effekter av falsk och missvisande information?
Ett lite mindre projekt var en kunskapsöversikt som gjordes på uppdrag av MSB. Tillsammans med kollegorna Sofia Johansso, Pavel Rodin och Alice Srugies rotade vi igenom en stor mängd vetenskapliga artiklar om vad som förklarar spridning och effekter av falsk och missvisande information. Studien begränsades till samhällskriser och sociala medier de senaste 10 åren. Läs mer om den HÄR.
Sista valboken från valet 2022
Tillsammans med Mediestudier gjorde Jesper Strömbäck och jag ett ambitiöst upplägg av 2022 års Medievalsundersökning. Denna gång studerade vi inte "bara" de stora riksmedierna på deras traditionella plattformar. Vi undersökte även deras onlinerapportering. Dessutom lade vi till några så kallde politiskt alternativa medier och som lök på laxen hur ett antal lokaltidningar skrev om valrörelsen 2022. Den sista boken av tre kom 2024, där vi särskilt tittade på hur lokalpressen bevakade såväl riksdagsval som region/kommunval. Slutsatserna var att riksdagsvalrörelsen dominerade ganska stort i de flesta lokaltidningarna, men att lokala valrörelser är långt ifrån någon spegling av riksvalrörelsen. Lokala val må vara lite undanskymda men de har en egen karaktär i medierapporteringen. Sedan är det generellt lite mindre fokus på kampanjutspel och någon politisk partiskhet gick inte att hitta här heller. Vad vi saknade var lite mer nyhetskommentarer om de lokala valen. Det hade piggat upp. Läs mer HÄR.
EU-val, Propagandainspektionen och ny bok 2025
I somras var det EU-val och som vanligt döptes bloggen om till Propagandainspektionen där jag med kollegorna Nicklas Håkansson och Orla Vigsö varje vecka från årskiftet fram till valdagen skrev om valkampanjen. Särskilt fokus var på valaffischerna, där vi använde EEMCs databas över valaffischer i EU-val sedan 1979 för att kontextualisera årets kampanj. Vi analyserade även de svenska affischerna och förhoppningsvis kommer det en bok framöver där vi tillsammans med kollegor i de andra EU-länderna studerar 2024 års kampanj. Vad som publicerades under året var en bok där jag tillsammans med några kollegor skrev om ett antal olika länders EU-kampanjer sett ur ett historiskt perspektiv. Jag skrev några sidor om de svenska kampanjerna sedan 1995 och boken går att ladda ner HÄR. Även om jag inte vet om och när det kommer en bok om kampanjerna internationellt ska jag under 2025 tillsammans av Mediestudier publicera en bok om hur medierna bevakat de svenska EU-valen 1995-2024. Kalle Färm ska efter nyår sätta igång med att koda och bok ska vara klar till årsdagen av valdagen.
Plus en hel del annat
Sedan har det givetvis (som vanligt) blivit några kapitel i internationella antologier, flera med pandemifokus med en kunskapsöversikt om hur migranter söker krisinformation (med James Rhys Edwards), hur boende i invandrartäta förorter letar information i kriser (med Sofia Johansson & Marina Ghersetti) samt en översiktskapitel om den svenska pandemihanteringen (med Orla Vigsö). Med Orla publicerades också som artikel på samma tema i en franskspråkig tidskrift. En riktig långkörare blev också klar. Monika Djerf-Pierre, Adam Shehata och jag fick till sist in en artikel om dynamiken i hur medier påverkar att människors verklighetsuppfattningar i samhällsfrågor. En väldigt genomarbetad och viktig artikel blev det som förklarar vad som styr upp och nedgångar i människors perceptioner av verkligheten. Läs online HÄR.
Allt det andra
En stor del av min arbetstid går åt att tredje uppgiften. Föredrag i många olika sammanhang (bland annat KFI-dagen, Försvarshögskolans utbildning, MSBs konferens i Tallin, Forum för demokratisk kommunikation på Jonsereds herrgård, Mötesplats varumärken i offentlig sektor på Handels i Umeå, Pandemifonden) och ett stort antal intervjuer med journalister. Särskilt i samband med USA-valet har jag pratat om valkampanjens utveckling. Var med i Uppdrag Granskning och pratade om politikers glidande på sanningen med sina akademiska meriter, pratade om public service i ett UR-program och sent på hösten fick jag vara filosof för en dag i Filosofiska rummet! Var dessutom med i MKV-podden (igen) och i Emma Frans och Clara Wallins A-kursen/fördjupningskursen.
Styrelse- och styrgruppsuppdragen är ganska många, men jag upplever att det ger mycket tillbaka. Nytt för i år var att jag är vice ordförande i KFI (Kommunforskning i Väst) och sedan tidigare är jag styrelsemedlem i Institutet för mediestudier (som fyllde 25 år!), där jag också ingår i det vetenskapliga rådet. Sitter sedan ett antal år i styrgruppen för Medier & demokrati och men nytt är styrgruppsuppdrag i SOM-institutetet. Men det som tagit mest tid är rollen som ledamot i Mediestödsnämnden. Mötena nere på Mediemyndigheten på Hammarbyhöjden har varit frekventa. Det var ett omfattande arbete att sätta sig in i den nya lagen om mediestöd, men också givande. Har lärt mig mycket om den svenska mediemarknaden och medieekonomi. Har också lärt känna ett antal väldigt trevliga människor i nämnden och på Mediemyndigheten.
Sedan blev det ett antal krönikor på lite olika ställen och här på bloggen har jag fortsatt med att skriva en del om forskningens vedermödor ("den mänsklige professorn" som min chef kallar mig). På tal om att vara mänsklig kan jag också berätta om saker som gick mindre bra. Fick inte RJ:s sabbatical som jag trodde mycket på. Inte minst eftersom datamaterialet var unikt och att den handlade om att skriva en bok på engelska om valrörelsejournalistikens utveckling sedan 1970-talet i ljuset av teorier om journalistik som ofta diskuteras (medialisering, personifiering mm). Fick inte heller det Flexit-projekt jag sökte med Medier & demokrati om visuell kriskommunikation och projektet om politiska skandaler jag, Nicklas och Orla sökte fick inte heller finansering. Var lite tungt ett tag där i oktober. Men det skulle bli ljusare tider.
2025 - forskarlivet efter 60!
Det ska som sagts tidigare skrivas en bok om mediebevakningen om EU-valen och eftersom metodiken är densamma som i alla Medievalsundersökningar kan jag jämföra med rapporteringen av riksdagsval. Två frågor är i centrum: 1. Har EU-journalistiken förändrats? 2. Skiljer sig bevakning av EU-val från andra valrörelser? Sedan är det flera kapitel i pipenm en del som ska skrivas och artiklar ute på review. Men vad jag verkligen ser fram emot är att starta upp två helt nya projekt. Det ena, med Emil Östlund, är en remake av ett gammalt projekt. 2007 gjorde jag deltagande observationer på SvD, Rapport och Dagens Eko om hur nyhetsvärdering fungerar i praktiken. Emil, som använt min rapport från projektet i undervisningen, kom en dag och sa: "Bengt, den är ju bra, men ärligt talat lite daterad. Webbredaktionen sitter ju inte och ropar till nyhetsdesken och frågar om de har något "webbigt"". Så med stöd av Hamrin Foundation ska vi göra om studien 2025 för att förstå hur nyhetsvärdering och nyhetsurval fungerar i en onlinemiljö. Det fiffiga är att vi kan jämföra likheter och skillnader med hur det funkade för 20 år sedan. Ska bli väldigt spännande.
Det andra projektet - Tiger svensken fortfarande - finansieras av Myndigheten för psykologiskt försvar och handlar om att testa om det är effektivt att hänvisa till grupptillhörighet i kriskommunikation. Argumentet i kampanjen från andra världskriget byggde på grupptillhörighet - att en riktig svensk inte talar bredvid mun - inte vädjan till logik eller skrämsel. Liknande resonemang hördes under pandemin, inte minst i Norge där begreppet "dugnad" var centralt för att få folk att följa rekommendationer och regler. Projektet ska testa (med experiment) är hur effektivt kommunikation som siktar in sig på människors identifiering i in- och utgrupper egentligen är. Kommer skriva mer om detta framöver och förklara mer. Sedan drar också det nya COST-nätverket AlertHub igång på allvar om varningskommunikation i Europa kopplat till klimatförändringar där jag leder en av arbetsgrupperna. Det blir möten i Köln och Bukarest under året och i mars åker jag till Clemson, SC i USA för ICRC-konferensen där jag leder en panel på samma tema. Där ska jag också medverka i en annan panel om krigskommunikation som Matt Seeger och Martin Löffelholz initierat. Skälet till att jag är inbjuden dit är att Martin Löffelholz, Pauline Gidget Estella och Aynur Sarisakaloglu är redaktörer för en internationell antologi om krigs- och kriskommunikation. Men den kommer inte ut på Routledge förrän 2026. Dessutom ställer jag upp som kandidat till vicepresidentposten i ICRCA. Så kanske kan jag titulera mig president under året som kommer (ja vice iallafall!).
Sedan kommer även en ny reviderad upplaga av Metodbok för medie- och kommunikationsvetenskap som Mats Ekström och jag är redaktörer för under 2025. Nya kapitel och rejält omarbetade gamla gör att den kommer bli ett viktigt hjälpmedel för uppsatsskrivande studenter.
Det ska skriva ytterligare en rad kapitel, artiklar och nya ansökningar under året och vi får väl se vad jag hinner med. Hade verkligen behövt sabbatical för att skriva några texter som kräver lite mer tid och eftertanke. Får väl skicka in en ansökan igen och hoppas på bättre tur denna gång. Så förutom resor till Stockholm (det blir en hel del), så blir det Köln, Clemson, Illmenau, (kanske) Insbruck och Bukarest 2025.
För övrigt var årets....
...kulturupplevelse att åka runt med Flo Hayler i en 1972 års Ford van (som sådan Ramones brukade turnera i) och få berättat om Berlins alternativa musikhistoria. Kommer jag aldrig att glömma! Kolla HÄR.
...sportupplevese var Mondos osannolika tävling i OS. Mondos prestationer är helt galna och att han i stort sett alltid hoppar över 6 meter i stavhopp och höjer världsrekordet till nivåer som ingen trodde varit möjligt är osannolikt. Tyvärr kommer man kanske först i efterhand inse hur stor prestationen egentligen är (samma sak gäller Sara Sjöström).
...egna musiknyhet att jag försöker lära mig spela klarinett. Går väl sådär än så länge!
....ålderstecken att jag fyllde 60 år. Med andra ord inne på sista tredjedelen av livet och inser att yrkeslivet börjar närma sig sitt slut. Flera av mina närmaste kollegor har pensionerat sig och även om jag ska jobba ett antal år till är den yttre gränsen för yrkesarbete inte längre något abstrakt.
....oväntade intresse att jag efter att ha lyssnat på podden Gator och torg i Göteborg börjat skriva små texter om göteborgiania på Facebook. Har till och med haft stadsvandring med kompisar och kollegor!
...sorgligaste nyhet i gränsen mellan arbetsliv och privatliv att professor Lars Nord gick bort efter en kort tids sjukdom. Jag har känt Lars sedan början på 2000-talet då jag var opponent på hans avhandling - Vår tids ledare. Vi rörde oss kring samma intresse för politisk kommunikation och journalistik och även om vi faktiskt aldrig skrev något tillsammans var vi inblandade i samma projekt flera gånger. Är glad att jag ändå fick tillfälle att skriva en text till den vänbok som Lars fick i samband med hans pensionering. I ett försök att härma Lars känsla för rubriksättning (han var en mästare) kan man konstatera att "Lars var en av vår tids ledare".
Sedan finns det som vanligt en massa att berätta om familj och vänner. Men det gör jag inte här. Så mycket dagbok är det inte!
Ha ett fint 2025!
Kommentarer
Skicka en kommentar