Tankar om USA-valet framför CNN:s valvaka

Då var det dags. Vem trodde efter stormningen av Kapitolium den 6 januari 2020 att Donald Trump skulle kunna bli president igen? Inte jag i allafall. En presidentkandidat som vägrat erkänna ett valresultat, som ihärdigt pratat om valfusk trots att alla instanser menat att valet gick rätt till, som försökt påverka valansvariga att "hitta röster" och på andra sätt försökt klamra sig fast vid makten borde inte ha en chans till presidentposten igen. Men ser vi oss om i världen så har politiker en märklig förmåga att göra comeback trots att man varit övertygad om att deras politiska karriär var över.

Minnen av 2024

Sitter nu framför CNN och gör väl det några timmar till. Tror nog att jag inte dygnar som 2020, utan sover några timmar och går upp lite tidigare imorgon för att se om vi har en vinnare. Jag misstänker att så inte är fallet, men jag lutar ändå åt att Trump vinner till slut - men jag har haft fel förr. Vad bär man då med sig från den här valrörelsen? Det har varit en av de märkligare jag upplevt. Uppskruvat och polariserat med det ena mer bisarra utspelet efter det andra. Saken är den att om man rest till 2024 med en tidsmaskin från 2008 hade man inte trott sina ögon eller öron. Kampanjen mellan Obama och McCain var tuff, men från en helt annan verklighet än den vi upplevt nu. En del har sagt att den här valrörelsen skulle bli den värsta någonsin. Jag säger inte att de har fel.

Jag har varit med en hel del och kommenterat valrörelsen i medierna från en svensk horisont och här är mina 10 i topp om vad jag bär med mig. 

1. Attentatet mot Donald Trump

När jag hörde att Donald Trump med nöd och näppe överlevt attentatet i Butler, Pennsylvania i somras trodde jag att valkampanjen var över. Trump skulle vinna lätt. När sedan Trump fångas på bild och ropar "fight, fight, fight" med knuten näve då Sercret servicevakterna för bort honom var jag ännu mer övertygad om en jordskredsseger för Trump. Att politiker attackeras, skadas och till och med mördas är tyvärr inte ovanligt. I USA har flera presidenter utsatts för attentat och även i Sverige har vi flera exempel, där morden på Olof Palme och Anna Lindh numera är en del av vårt kollektiva minne. Jag trodde som sagt att Trump vinna i opinionen efter attentatet och att det skulle vara till hans fördel, men faktum är att det varit märkligt lite debatt och argumentation efteråt.

2. Joe Biden hoppar av

Att Demokraterna inte lyckas få fram en starkare kandidat än Joe Biden förbryllade många, även mig. Han antydde själv att han var en övergångskandidat, men någonstans på vägen bestämde han sig för att han var den som kunde slå Trump igen. Att två åldringar skulle fightas om presidentposten i USA kändes som ett tecken på att systemet inte fungerade som det skulle. Trump borde rimligen varit avpolleterad efter att han vägrat erkänna sig besegrad 2020 och Biden var helt klart en kandidat som inte heller borde ställt upp en gång till. Men sittande presidenter är sittande presidenter och han klamrade sig kvar så länge det gick. Först efter den katastrofala tv-debatten mot Trump i somras insåg jag att ett byte av kandidat var på gång. Men då var det kanske redan för sent?

3. Springfield och andra bisarra verklighetsbeskrivningar

Amerikansk politik har blivit en kamp om verklighetsbeskrivningar. Det gäller för övrigt de flesta valkampanjer runt omkring i världen, även i Sverige. Det handlar om att banka in att bilden av att verkligheten stödjer den egna politiken, oavsett hur verkligheten faktiskt ser ut. Donald Trump och andra populistiska politiker tar detta ett steg längre. Överdrifterna och rena lögner förekommer hos alla politiker, men populistiska politiker bryr sig inte om de avslöjas med att påståenden inte stämmer. De backar inte. Istället menar de hårdnackat att det ändå är korrekt eller att det kan vara korrekt ("jag skiter att det är fejk, det är för jävligt ändå). Det finns faktiskt inget som är bra med sådan retorik, även om den ibland kan vara underhållande. Men övertrampen med anklagelser om att immigranter åt katter och hundar var ändå ett lågvattenmärke.

4. Mätningarnas osäkerhet

När vallokalerna har öppnat i USA är det jämnt i de sista mätningarna. Innan Bidens avhopp var det ett klart försprång för Trump. När Harris gav sig in i racet ändrades bilden och helt plötsligt var en Harrisvinst inte orimlig. Men den sista månaden knappade Trump in och gick förbi. Men sedan svängde det igen, även om Harris verkar gjort en comeback i sista stund. Om man ska tro opinionssiffrorna alltså. Men går det att tro på dem? Även om opinionsinstituten lärt sig läxan av att inte bara gå på "popular vote" (mätningar på nationell nivå) utan genomför många mätningar i de delstaterna som avgör vet vi fortfarande inte hur bra de är. Mätningarna underskattade Trump både 2016 och 2020, men å andra sidan underskattades demokraterna i mellanvårsvalet 2022. Så hur har mätarna skruvat på sina viktningar? Ingen vet, antingen träffar de rätt och då är det så jämnt att vi inte vet vem som vunnit på flera dagar. Eller också så har de skruvat lite fel på reglagen och Trump eller Harris står som klar vinnare på onsdag morgon.

5. Weird 

När Kamala Harris valde Tim Harris som sin vicepresidentkandidat var det ett sätt att försöka tilltala mer traditionella väljare, inte minst män utanför de större städerna. Tim Waltz, guvernör i Minnesota och med bakgrund som lärare och fotbollstränare var mannen för jobbet. Men politiskt står han kanske för långt till vänster för att tilltala några andra än dem som lutar demokratiskt. Att Harris skulle välja en vit man som "running-mate" var dock en lågoddsare, även om jag trodde att valet skulle bli Pennsylvanias guvenör Jack Shapiro. Men störst avtryck i valrörelsen var att Waltz började prata om Trump och hans vicepresidentkandidat som "weird". Inte som fascister eller andra tillmälen utan som lite konstiga, lite udda grannar. Med andra ord ett försök att inte demonisera motståndarna utan se dem med ett milt överseende leende. Men som sagt, när det blev jämnare i mätningarna blev retoriken hårdare. Då var Trump/Vance inte bara lite weird, då var de ett hot mot demokratin igen.

6.  Trumppartiet

Vi har sett det länge nu. Hur GOP (the grand old party) gått från att han radikala flanker som Tea Party-rörelsen under 2010-talet och Trumpismen från senare delen av 2010-talet. Men från att ha varit en minoritet i partiet har den radikala delen helt tagit över. Många med mig trodde nog att trumpismen var över när Trump förlorade 2020 och även när det gick relativt dåligt i mellanårsvalet 2022 tänkte nog många att trumpismens grepp om partiet skulle lossna och mer traditionella republikaner skulle ta över partiet igen. Men så blev det inte. Nu är GOP=Trump och de som haft andra synpunkter om inriktningen är marginaliserade eller har tystnat.

7.  Musk och techmiljardärerna ger sig in i leken

Bill Gates stödjer Harris, men andra techmiljardärer stöder Trump. Mest uppmärksamhet har givetvis Elon Musk fått, som dessutom kampanjat för Trump och visat intresse av att ingå i en kommande regering. Men i kulisserna finns fler techmiljardärer i Trumps ringhörna. Att JD Vance valdes som vicepresidentkandidaten har setts som en direkt eftergift till techmiljardärer som Peter Thiel och Marc Andreesen. Därmed har Silicon Valley, som traditionellt varit liberalt och demokratiskt, delvis bytt sida. Var är det då som hänt? Varför stödjer man Trump? Synen på yttrandefrihet, ekonomisk politik kopplat till techsektorn och rädsla för regleringar av sektorn har nämnts men också kryptovalutor (där Trump verkar ha svängt till en kryptovänlig hållning).  

8.  En dömd presidentkandidat som ändå kom undan

Donald Trump är dömd brottsling för bokföringsbrott i samband med att ha försökt tysta personer från att gå ut med känslig information inför valet 2016 (Stormy Daniels). Han har också stått inför riksrätt (och blivit frikänd) två gånger och flera åtal är fortfarande i rättssystemet. Däribland försöken att påverka valresultatet i Georgia 2020, att ha tagit med sig hemligstämplade dokument när han lämnade Vita huset 2020 samt att ha försökt ogiltigförklara valresultatet 2020. Åtalen har delvis lagts ner, men har omformulerats och överklagats. Men eftersom processerna skjutits upp kom inga av dessa processer till avslut innan presidentvalet.

9.  Harris från skuggan till rampljuset

När Joe Biden valde Kamala Harris till sin vicepresidentkandidat tänkte man att det var en del av en långsiktig plan, kanske till och med att Biden skulle kliva av efter två år och lämna över till Harris som skulle få två år på sig att bygga upp bilden av sig själv som president inför 2024. Men inget hände. Harris förblev osynlig och fick snarast ta hand om besvärliga politiska projekt som migration istället för att coachas fram som nästa president. Vad hände? Tyckte inte Biden att hon höll måttet? Var helt plötsligt Biden inte alls sugen på att kliva av och marginaliserade Harris? Det har funnits många spekulationer. En del har till och med menat att Bidens avgång i somras var planerad. Att Harris skulle slippa en kamp mot andra demokratiska kandidater och få kandidaturen utan match. I vilket fall som helst sitter man ju fortfarande och funderar på hur det demokratiska partiet egentligen tänkte.  

10. "It's the economy and immigration, stupid" (eller var det abort?)

Amerikaner med låg inkomst fick en check på 1200 dollar under pandemin. Givetvis såg Trump till att det på checken beskrevs som en gåva från presidenten. Men ekonomin är en av Trumps starkaste kort. För även om den amerikanska makroekonomin går som tåget tycker många att de fått det sämre under Biden på grund av den höga inflationen. Att siffror pekat åt rätt håll hjälper inte om människor upplever att de fått det sämre. Men immigrationen är också något som sysselsätter många människors tankar, där inte minst Harris fått bära hundhuvudet. Så fler sakfrågor pekar i Trumps riktning och Harris starkaste kort har varit abortfrågan. Bland de starkt konservativa är den ett rött skynke, men de allra flesta amerikaner vill tillåta abort och om Harris kommit åt Trump så har det varit i den frågan. Men bär det ända in i "the Oval office" så att USA får sin första kvinnliga president?