Daisy again

Efter att ha följt den amerikanska presidentvalskampanjen - i den mån man nu orkat - har jag slagits av att Clinton inte oftare lyft frågan om Trumps lynnighet. En person som verkar ha uppenbara problem med impulskontrollen brukar ses som olämplig om överbefälhavare med ansvar för kärnvapen. Trump har ju också sagt att han tycker att fler länder ska ha kärnvapen. Visserligen körde man redan i augusti med filmen "Just one wrong move" men jag hade förväntat mig att de skulle köra på detta spår ännu hårdare.

Men den senaste tiden verkar Clintons kampanjstab tyckt att man måste spela ut det kortet ordentligt. Inte nog med att president Obama gått ut med att en person som twittrar mitt i natten när man fått kritik på Saturday Night live knappast är lämplig som ÖB. Stödorganisationen Common Defense Pac kör med samma budskap.


Att hota med att kandidaten är olämplig som överbefälhavare är inget nytt. När Howard Dean blev överentusiastisk på ett primärvalsmöte i Iowa 2004 och skrek YIIAAH! blev det sista spiken i kistan för honom. Som presidentkandidat kan du inte tappa kontrollen och det visade Dean att han kunde göra. Att skrämma med att motståndaren kan starta kärnvapenkrig är också en gammal gren. I en av de mest klassiska (men som visade endast någon enstaka gång innan den drogs tillbaka) var Lyndon B. Johnsons kampanjfilm Daisy. Budskapet var tydligt: röstar man på Barry Goldwater blir det kärnvapenkrig.

Och nu har Clinton verkligen hoppat på tåget med att plocka upp en remake på Daisy igen. Budskapet: blir det Trump blir det kärnvapen.


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc...
Läs mer

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man ...
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v...
Läs mer