måndag 7 november 2016

Daisy again

Efter att ha följt den amerikanska presidentvalskampanjen - i den mån man nu orkat - har jag slagits av att Clinton inte oftare lyft frågan om Trumps lynnighet. En person som verkar ha uppenbara problem med impulskontrollen brukar ses som olämplig om överbefälhavare med ansvar för kärnvapen. Trump har ju också sagt att han tycker att fler länder ska ha kärnvapen. Visserligen körde man redan i augusti med filmen "Just one wrong move" men jag hade förväntat mig att de skulle köra på detta spår ännu hårdare.

Men den senaste tiden verkar Clintons kampanjstab tyckt att man måste spela ut det kortet ordentligt. Inte nog med att president Obama gått ut med att en person som twittrar mitt i natten när man fått kritik på Saturday Night live knappast är lämplig som ÖB. Stödorganisationen Common Defense Pac kör med samma budskap.


Att hota med att kandidaten är olämplig som överbefälhavare är inget nytt. När Howard Dean blev överentusiastisk på ett primärvalsmöte i Iowa 2004 och skrek YIIAAH! blev det sista spiken i kistan för honom. Som presidentkandidat kan du inte tappa kontrollen och det visade Dean att han kunde göra. Att skrämma med att motståndaren kan starta kärnvapenkrig är också en gammal gren. I en av de mest klassiska (men som visade endast någon enstaka gång innan den drogs tillbaka) var Lyndon B. Johnsons kampanjfilm Daisy. Budskapet var tydligt: röstar man på Barry Goldwater blir det kärnvapenkrig.

Och nu har Clinton verkligen hoppat på tåget med att plocka upp en remake på Daisy igen. Budskapet: blir det Trump blir det kärnvapen.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar