Dagen efter Trump

Idag ropar man inte jättegärna ut att man jobbar med enkätundersökningar och undersöker människors opinioner. Även om jag inte jobbar i den kommersiella sektorn eller håller på med partisympatimätningar är jag en samhällsvetare som både använder och propagerar för användbarheten av surveyundersökningar för att ta reda på hur saker och ting ser ut. När valresultatet i USA går emot i princip alla opinionsundersökningar som publicerats under flera månaders tid börjar man ändå tvivla lite vad man håller på med.

Nu ska det påpekas att det finns stora svagheter i de amerikanska mätningarna. De är ofta mindre träffsäkra än dem vi har i Sverige. Men vi befinner oss på samma planhalva, där etablerade opinionsinstitut i Sverige också underskattat och överskattat partiers stöd ganska rejält. Att opinionsundersökningar och valresultat är två olika saker är något som verkligen visat sig vara sant en dag som denna.

Hur ska vi då förstå det här? Hur kunde alla ha så fel? Vi får givetvis vänta på de definitiva förklaringarna tills analyser gjorts, men det går att peka ut ett antal olika förklaringar. En sådan är att det är kvaliteten på själva urvalet av personer som svarar på frågorna som brister. Urvalsmetoderna som används fångar helt enkelt inte in en representativ bild av väljarkåren. När människor har tröttnat på att fylla i enkäter och också är mer rörliga och inte har fast telefoni får inte opinionsundersökarna  tag på alla och då blir det skevheter i urvalen. Opinionsundersökningarna visar inte vad hela befolkningen tycker utan missar grupper av medborgare som har andra åsikter än dem som svarar på undersökningarna.

En annan förklaring, som har att göra med den första, är att opinionsinstituten inte gör ett tillräckligt bra jobb. Att de inte lägger ner tillräckligt mycket resurser för att göra bra undersökningar. När det finns så många svårigheter att träffa rätt måste man satsa ännu mer pengar på insamlandet och är man inte beredd att göra det blir det så här. Detta var en förklaring jag hört från opinionsanalytiker i den kommersiella sektorn. Det han menade var att medierna - som köper undersökningarna - betalar för lite för att få god kvalitet. Vad som kanske talar emot det är att både Trump och Clinton verkar vara lika överraskade över valresultatet. Kandidaterna mäter opinioner kors och tvärs och lägger ner avsevärda resurser. Men inte heller de lyckas träffa rätt. 

En tredje förklaring är att många som gillar Trump inte vågar säga att de sympatiserar med en kandidat som är så kontroversiell. Man vill helt enkelt inte riskera att framstå som en person med obehagliga åsikter när opinionsmätarna ställer sina frågor. Därför säger man att man håller på en annan kandidat/parti än man egentligen gör. När man sedan röstar vågar man dock realisera sina egentliga sympatier. I så fall är det egentligen inte något fel på opinionsmätarnas urvalsmetoder. Istället handlar det om att människor inte är ärliga när de tillfrågas om vem de sympatiserar med.

En fjärde är att de visserligen nås av opinionsmätarna men eftersom de ser sig som anti-etablissemang så vägrar man att delta i undersökningar. Här får man kanske tag på personer som stödjer kontroversiella kandidater, men de som har sympatier för Trump vägrade att spela med i vad de såg som etablissemangets spel och svarsvägrar.

En femte är att det är stor skillnad mellan att sympatisera med en kandidat och sedan gå och rösta. I länder – som USA – där relativt få röstar är just röstningsbenägenheten helt avgörande. Om man går och röstar så har opinionsundersökningarna kanske relativt bra koll på vad man röstar på, men man har svårt att träffa rätt i vilka som faktiskt går och röstar. Därför skiljer sig opinionsundersökningarna och valresultaten åt.

En sjätte förklaring är att det faktiskt skett stora förändringar i opinionen de sista dagarna före valdagen. Clintons mailhantering briserade ju igen bara en dryg vecka före valet och även om FBI sedan menade att de nya mailen inte kunde ge åtal var kanske skadan redan skedd?

Så vilka av dessa stämmer? Om jag får gissa så tror jag att vi kan avskriva den sista på en gång. Eftersom så många förtidsröstade tror jag knappast att den sista veckan skandaler har haft så stor påverkan. Däremot skulle jag tippa att flera av de andra förklaringarna kanske inte fångar allt men ändå är delförklaringar. Mest tror jag nog på att man vägrar att vara med i undersökningar, att urvalen är skeva och att instituten inte fångar in om man verkligen går och röstar. Att amerikaner skulle vara rädda för att säga vad jag tycker tror jag dock inte så mycket på.