lördag 19 november 2016

Allt är offentligt - inget är privat

Jag brukar inte blogga varje dag. Men pratskandaler som när moderaternas Delmon Haffo kallade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll för hora på Youtube kräver några ord. Många har varit ute och kommenterat om det hårdare tonläget i den politiska debatten.

Men det handlar inte bara om ett förändrat tonläge som drivs av hårdare ideologiska motsättningar. Det går inte att bortse från ett förändrat mediesamhälle i sammanhanget. Den amerikanske sociologen Erving Goffman pratade om "frontstage" och "backstage" för att diskutera hur vi alltid "står på scenen" i sociala sammanhang. Vissa saker görs offentligt, andra mer privat. Tar man med sig denna bild till mediesamhället kan man hävda att distinktionen mellan backstage och frontstage brakat samman. Det är knappast längre meningsfullt att göra en sådan åtskillnad. Allt man säger och gör är åtminstone potentiellt offentligt. Visserligen har hårda ord och nedsättande omdömen alltid förekommit mellan "skål och vägg" i politiken. Men nu blir sådant prat också offentligt mycket lättare.

Nu kanske någon invänder att det inte var något avslöjande, att Delmon Haffo mycket väl visste att det han sa var offentligt. Moderaterna testade ju direktsänd TV (vilket inte riktigt gick som man tänkt sig). Men poängen är att dagens mediesamhälle också inneburit en ny intimitet, eller om man så vill en "avoffentligisering" (inget bra ord kanske?). Det upplevs inte som så stor sak att göra något offentligt eftersom allt nästan är offentligt ändå. Därför beter man sig också "privat" fast det är "offentligt" och då sker sådana här pratskandaler. Det är ungefär samma sak med konstiga tweets eller Facebookinlägg (som t ex Annika Strandhälls eget om mäns rösträtt). Det är med andra ord lätt att tappa fotfästet och den enda hållning man kan ha som offentlig person är väl att allt man gör och säger ska tåla offentlig granskning.



 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar