Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan (VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index.


Vad är AB-index?

Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program). 

Men vad består egentligen AB-indexet av? Måttet sammanfattar hur en politisk aktör behandlas i medierna och bygger på några enkla komponenter: för det första hur ofta en aktör framträder och säger/gör något, för det andra hur ofta andra aktörer pratar om en och för det tredje om dessa omdömen är positiva eller negativa. Beräkningen för måttet adderar antalet agerande och positiva omdömen, minus negativa omdömen. Kort sagt: hur ofta får en politiker komma fram och säga/göra något? Hur ofta säger någon annan något berömmande om en och hur ofta får man kritik? Sedan delas siffran man får fram med totala antalet gånger aktören framträder och omtalas (där även neutrala omdömen ingår). Den sista beräkningen görs för att normera måttet, dvs göra det jämförbart eftersom att alla partier inte syns lika mycket i nyheterna. 

Måttet kan variera mellan -100 och +100 och det vanligaste är att partier hamnar en bit upp på plussidan eftersom antalet negativa omdömen sällan överstiger de gånger man får framträda själv och får positiva omdömen. Genomsnittet för AB-index för alla riksdagspartier i alla undersökta medier i valrörelsen 2022 landade på +20. Det enda parti som sedan de började mätasi Medievalsundersökningarna konsekvent hamnar lågt är Sverigedemokraterna som fick + 2 i AB-index 2022. Det är i och för sig högre än i tidigare valrörelser, men ändå ganska lågt.


AB-index 2022

Men vad visar resultaten 2022 jämfört med tidigare val? Lite förenklat kan man säga att pendeln svängt åt andra hållet jämfört med 2018. Från att de borgerliga partierna hade en bättre resa i medierna i valrörelsen 2018 får istället vänstersidan en bättre behandling 2022. Men bilden kompliceras av att Sverigedemokraterna räknades in i regeringsunderlagen i det senaste valet, vilket de inte gjorde 2018 då varken de rödgröna eller alliansen tänkte regera med stöd av SD. Så den politiska kartan har ritats om vilket försvårar jämförelsen.


Men även om vi jämför de rödgröna med alliansen har ändå behandlingen förskjutits mot att vara mindre gynnsam för de borgerliga till en helt nästan balanserad position 2022 (+2 till de rödgrönas fördel och +4 om vi tar bort alternativmedierna och jämfört exakt samma medier som 2018).


AB-index - nyckeltal och antaganden

När Medievalsundersökningarna når Twitter är det oftast AB-indexet om hur regeringsalternativen behandlades i nyhetsmedierna som lyfts fram. I valrörelsen 2018 flög figuren om AB-index från boken Kampen om mediebilden iväg i debatten då Peter Wolodarski på DN publicerade den på sitt Twitterkonto och ibland slängdes den in som motbild mot påståenden om mediernas vänstervridning.

Men AB-index är en siffra bland alla och som alla index har den ett antal antagaden som alltid går att diskutera. En sådan är att det alltid är positivt för en politiker att synas, att framträda. Men under en politisk skandal kan ett sådant förgivettagande ifrågasättas. Försvaret är att det är positivt att synas under en valrörelsen i de allra flesta fall. En annan sak som tas för givet är att positiva och negativa omdömen väger lika tungt. Det kan givetvis också diskuteras, inte minst eftersom kritik ofta tar hårdare än beröm. Inte heller tas det hänsyn till vem som kritiserar. Det är fullt rimligt att kritik från de egna leden eller från koalitionspartier borde väga tyngre. Sådana här invändningar kan man ha mot alla nyckeltal, men de flesta berättar aldrig om dem.


AB-index - siffra bland andra

Frågan om vem som gynnades och missgynnades i medierna under valrörelsen är därför mer komplicerad än att fångas upp av ett enda nyckeltal. Mediernas partiskhet handlar om flera saker, inte minst ifråga om vilka frågor som togs upp, hur dagordningen såg ut. Ser vi på den aspekten väger snarare vågskålen över åt andra hållet 2022. De frågor som dominerade - lag och ordning, energi och ekonomi samt invandring och integration - var framförallt högersidans favoritfrågor. Så när vi drar slutsatsen om vem som gynnades av mediebevakningen i valet 2022 menar vi att vänstersidan fick en mer gynnsam behandling som aktör men att dagordningen var mer gynnsam för högersidan. 

Därtill ska man komma ihåg att partiskhet - med Kent Asps terminologi - både har en deskriptiv och normativ sida. Eller som man så vill kan partiskheten vara skälig eller oskälig. Att verkligheten ser ut på ett visst sätt, eller att partierna gjorde kampanjstrategiska val är en sak (deskriptiv partiskhet). Frågan som ska ställas är om mediernas sätt att hantera sin urval- och redigeringsmakt var oskälig sätt, att ett parti gynnades på en orimligt sätt. Den slutsats som oftast lyfts fram i medievalsundersökningarna är att journalisterna snarare speglar omvärldstryck och partiernas sätt att bedriva valrörelse än att styra nyhetsbilden. Vår slutsats av valrörelsen 2022 är att medierna visserligen fixade scenen, med utfrågningar och andra evenemang, men det var partierna själva - med hjälp av omvärldstryck - som gav oss den mediebild vi fick oss till livs.

Lyssna gärna på seminariet som vi höll vid boksläppet där Jesper Strömbäck och jag presenterade resultaten och Mats Knutsson från SVT och Karin Pettersson från Aftonbladet kommenterade. Titta HÄR.

Lär gärna även debattartikeln i DN som Mediestudiers föreståndare Ulrika Beck-Friis skrev tillsammans med oss. Läs HÄR.


 


 

 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Fyra spaningar i invasionens skugga