Future of Democracy 2023 - spänningen mellan existentiella och politiska samhällsfrågor

Igår och idag var jag på Future of Democracy på Lindholmen i Göteborg. Som vanligt var det två späckade dagar med intresseväckande presentationer och diskussioner där människor från många olika branscher möttes för att diskutera samhällsutmaningar. 

Temat i år var AI - samhällsfara eller klimaträddare och jag lärde mig massa saker om hur samhället hanterar samhällsutmaningar kring AI och klimat, var flaskhalsarna finns och hur möjliga lösningar kan se ut. 

I vissa branscher har AI varit en del av vardagen i många år, men i den allmänna debatten har det mest handlat om Skynet och Terminator. När de flesta tänkt på AI har de sett Arnold Schwarzenegger i solglasögon och skinnjacka framför sig. Där får man ändå säga att ChatGTP gjort en välgärning, för nu finns AI-frågorna "top of mind", både den politiska debatten och i människors vardagprat. 

Jag tänker dock lämna frågan om AI kommer utplåna mänskligheten därhän. Tror faktiskt att det finns andra saker som är ett större hot. Därmed inte sagt att vi ska bortse från etiska och demokratiska aspekter av AI. Tvärtom, det är helt centralt att demokratisera AI, inte minst att ge insyn och transparens i processer av automatisering och så kallad generativ AI (modeller som kan hitta strukturer i befintlig data och skapar nytt innehåll).

Kompetens och ledarskapsförmåga

Vad bär jag själv med mig från dagarna på Lindholmen? Ärligt talat är det lite svårt att sortera. I mitt anteckningsblock finns det en massa ord och korta citat med kloka saker som sagts. Flera tryckte på transparens och att "rätt" personer måste sitta nära där AI-system utvecklas. Automatisering är inte värderingsfri. Andra menade att kompetens måste höjas, inte minst hos politiker men också hos domstolar för att kunna hantera AI-frågor. Generellt var det många som inte ansåg att (svenska) politiker hängde med och lite otippat fick EU en hel del credd. Men det som mest efterfrågades var ledarskap, att någon (politiker) tar ut den övergripande riktningen och ge klara spelregler som också möjliggör flexibilitet. 


Sillgrisslor

Men som alltid är det i diskussionerna som de bestående insikterna görs. Det roligaste med Future of Democracy är runda-bordet-samtalen. Med jämna mellanrum under dagarna fick vi - vid de runda borden - chansen att reflektera över det som sagts från scenen och dela våra tankar med personer vi aldrig tidigare mött. Ofta blir det oväntade saker som fastnar. Jag hade kanske inte trott jag skulle ha bilden av sillgrisslor framför mig när jag lämnade Lindholmen, men så blev det. Fick höra om hur ett AI-verktyg som utvecklats för att räkna sillgrisslor använts av ett bilföretag i utveckling av sina AI-tekniker. Sedan fick givevis bilföretaget lämna sillgrisslorna och testa det i andra miljöer. Men de vann flera års arbete genom att använda kunskap från ett annat fält och applicera det på sina egna problem. Det fick mig att fundera en hel del om man kan göra på liknande sätt inom mitt forskningsfält. Var finns de oväntade kopplingarna? Var finns analogierna som vi inte tänkt på? Sådant funderade jag på när jag lämnade skuggan av Karlatornet.



Politiska och existentiella samhällsfrågor

Under sista förmiddagen höll Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverge, ett väldigt bra föredrag om sitt arbete. Han pekade på att att industrin driver på klimatomställningen och att kanske både politiker och medborgare sitter i baksätet. Det fick mig att fundera över politisk opinionsbildning och legitimitet för olika beslut.

Om man vill förenkla det lite tror jag det finns det två typer av samhällsfrågor, de politiska och de existentiella. De politiska är de vanliga där det är legitimt att tycka olika saker såsom skattenivåer, sjukvårdens organisering eller varför inte skolfrågor. Sedan finns det de existentiella, frågorna där det egentligen inte finns utrymme för opinionsbildning eller rättare sagt där det endast finns en legitim position. I en existentiell samhällfråga finns det bara perspektiv på hur vi når det önskvärda målet bäst, inte en egentlig målkonflikt. 

Klimatfrågan är ett exempel på en existentiell samhällsfråga där de allra flesta - även globalt- menar att det handlar om vår arts överlevnad. Men även om de är i minoritet finns också de som tvivlar på vetenskapen och menar att klimatfrågan är en politisk sakfråga bland andra. På liknande sätt finns det politiska partier och medborgare som menar att invandring och integration är en existentiell samhällsfråga, att hela samhällets överlevnad står på spel. Många håller inte med utan ser den som en fråga bland andra. 

Som jag ser den politiska debatten handlar den delvis om att hantera spänningen mellan existentiella och politiska sakfrågor. Här finns också en intressant dynamik där politiska partier försöker förflytta frågor från att vara politiska till att bli existentiella och vice versa. Politisk opinionsbildning handlar i mångt och mycket om att försöka lyfta frågor till att bli existentiella eller att få dem att bli en politisk sakfråga bland andra. Den som är intresserad av samhällsutveckling måste vara medveten om den här dynamiken och hur det påverkar hur vi ser på världen och de beslut vi tar.




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Fyra spaningar i invasionens skugga

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?