Svenskarna oroar sig

Ibland är det inte som man tror. Antibiotikaresistens? På första plats i svenskarnas orosbedömning enligt SOM-institutet. Nu är jag själv inblandad i ett projekt som studerar antibiotikaresistens och intresserar mig för ämnet. Men att svenska folket skulle se det som den fråga som oroar dem mest förvånar på många sätt. Visst har det förekommit larmrapporter och även dokumentärer på tv. Men det går inte att hävda att frågan direkt toppat varken mediernas eller politikernas agenda på sistone. Klimatfrågan ligger också högt på oroslistan och inte heller den har varit den mest uppmärksammade frågan. Terrorism och flyktingfrågan har däremot dominerat nyheterna och de ligger också högt, men inte alls på samma nivåer.


Detta säger kanske något väsentligt om mediernas dagordningsfunktion. Vi tänker oss ju att det medierna rapporterar om påverkar vad människor tycker är viktigt och även vad de oroar sig för. Och visst finns det en överensstämmelse, men människor gör också bedömningar som går utöver nyheternas larmrapporter och ledarskribenternas tyckanden. Människor verkar inte behöva så många påminnelser om vad som verkligen är något att oroa sig för. Och så är det ju. För pratar vi om systemkollaps ligger både klimatfrågan och resistenta bakterier på en helt annan nivå än flyktingmottagande, terrorism och brister i integration.  Det kanske en del politiker och ledarskribenter också borde inse.

Se hela sändningen från gårdagens SOM-seminarium här. Statsvetaren Maria Solevid presenterar svensk samhällsoro ca 4.47 in i sändningen.



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc...
Läs mer

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man ...
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v...
Läs mer