Raserar kriser samhällsförtroendet? KRISAMS drar igång



"Forskning har visat att både myndigheters och mediers kriskommunikation ofta ifrågasätts under denna typ av händelser (Odén m fl. 2016), vilket aktualiserar frågor om relationen mellan kriskommunikation och samhällsförtroende, såsom: Vem litar man på vid kriser, och vad skiljer de tillitsfullas sätt att kommunicera under kriser från de misstroendes? Påverkas människors samhällsförtroende om det görs misstag då krisen kommuniceras? Är det kanske till och med så att olika erfarenheter av kriser och kriskommunikation får långsiktiga konsekvenser på människors förtroende för myndigheter, för nyhetsmedier och för tilliten till andra människor?
Mot denna bakgrund är KRISAMS övergripande syfte att studera hur samhällsförtroendet hos olika grupper påverkar kriskommunikationen, och hur kriskommunikationen påverkar förtroendet på kort och lång sikt". 

Så inleds projektansökan för projektet Kriskommunikation och samhällsförtroende i det multipublika samhället (KRISAMS). Och eftersom Myndighetens för samhällsberedskap (MSB) i veckan gav positivt besked sätter vi igång och forskar om det här omgående. Forskningsprojektet leds av undertecknad och utförs vid Göteborgs universitet där forskare från JMG och statskunskap samarbetar.

Projektet har som utgångspunkt att relationen mellan kriskommunikation och samhällsförtroende måste studeras utifrån vad vi betecknar som ett multipublikt samhälle, det vill säga ett samhälle där individer och grupper av medborgare är mer eller mindre drabbade av olika kriser, har varierande samhällsförtroende, men också olika sätt och vanor för att inhämta och ta till sig krisinformation. Men förtroende är inte bara viktigt att studera i direkt anslutning till kriser. Eftersom förtroende är lätt att rasera, men tar långt tid att bygga upp, är det av största vikt att även studera förtroende och kriskommunikation en tid efter det att den akuta krisfasen är över.
 
KRISAMS kommer till 2021 forska om hur samhällsförtroende hänger samma med kriskommunikation. Vi kommer att jobba tätt ihop med LORE, opinionslaboratoriet vid Göteborgs universitet och Stockholmsattentatet kommer givetvis att vara ett centralt studieobjekt.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc...
Läs mer

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man ...
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v...
Läs mer