Lyssna nu ungdomar: Ni är generation corona!

Genration corona? Det är vad vi håller på att skapa nu. En global generation vars liv kommer vara färgat av erfarenheten av covid-19. Precis som krigsgenerationen, 68-generationen, baby boomers eller vad man nu vill ta för exempel kommer de som blir vuxna just nu ha corona som en viktig referenspunkt i resten av sina liv.

Karl Mannheim var den som lanserade generationsbegreppet inom sociologin och det har använts flitigt, även inom mitt eget fält. Där knyter man det ofta till mediegenerationer, dvs. att de medier vi växt upp med formar våra föreställningar och förhållningssätt. Inte minst blir det tydligt när vi möter nya medier. Det pratas ibland om digital natives, en generation som vuxit upp med internet och digitala medier. För dem är ett uppkopplat liv helt naturligt, till skillnad från dinosaurier som jag själv. Jag använder flitigt digitala sätt att kommunicera, men detta är något som jag lagt till min grundläggande medieförståelse, som är analog. Med andra ord kommer jag och mina barn aldrig förstå mediesamhället på riktigt samma sätt. De har vuxit upp digitalt. Jag har vuxit upp analogt. 

Vill man läsa mer om mediegenerationer kan man klicka HÄR.

Men nu var det generation corona det skulle handla om. Svagheten i argumentationen är givetvis att de yngre i mindre utsträckning anpassat sitt sociala beteende till de råd som myndigheterna pekat ut. De har hängt på krogen och umgåtts ungefär som vanligt. Men de påverkas starkt ändå. Många har fått ställa om till hemundervisning, inte kunnat gå på kultur eller sportevenemang. Sedan har deras föräldrar och äldre släktingar drabbats och lägg därtill en medierapportering utan motstycke. Dessutom ska vi komma ihåg att vi inte är igenom pandemin än. Vi kan få fler begränsningar av våra vardagsliv framöver som begränsar yngres liv mer än vad vi sett än.

Vad betyder det då att ha en generationsupplevelse? Poängen är att den skär igenom tid och rum. Alla som vuxit upp vid en viss tidpunkt har en delad erfarenhet som påverkat dem starkt. Oavsett klass, kön, etnicitet eller andra faktorer finns det en gemensam referensram. Givetvis har vi olika upplevelser om hur vi konkret drabbas, men vi kan alla relatera till den gemensamma händelsen.

De som som är unga under pandemin därmed genomlever sina formativa år (någonstans mellan 15-25 år) är generation corona. Generationen kommer alltid har en stark känsla om det som hände 2020 och hur det påverkade dem och sina familjer. Precis som 68-generationen är präglade av vänstervåg, protester mot Vietnamkrig och progg kommer generation corona tänka på hur vi agerar socialt med handskakning, maskbärande och att hosta offentligt. Kanske de till och med känner något speciellt för presskonferenser på eftermiddagen?




 



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer