En riktig "October surprise"

"October surprise". Kampanjöverraskningen som välter eller åtminstone utmanar den rådanade ordningen i en amerikansk presidentvalskampanj. Nu fick vi redan andra dagen i oktober månad en överraskning, och det är inte vilken som helst. Att president Donald Trump och hans hustru testat positivt för covid-19 är en mega-surprise. 

Kommer det då att påverka kampanjen och valet? Svåra frågor, men den allra viktigaste faktorn är givetvis hur sjuk presidenten blir. Skulle han bära på viruset utan några större besvär och sedan komma tillbaka med full kraft är det snarast en kampanjmässig fördel. Han har då visat att inte ens corona biter på honom. Han är en stark och tuff ledare som klarar svårigheter utan problem. Precis den image han vill ha.

Skulle han däremot bli allvarligt sjuk och försvinna från kampanjen är han illa ute - inte bara hälsomässigt. Visst, man kan spekulera i sympatiröster, men ärligt talat tror jag inte på några sådana. Snarare att många börjar fundera över eventuellt långsiktiga konsekvenser. "Överlever han?", "Kommer han klara jobbet?". Att han dessutom länge tonade ner pandemins risker och konsekvenser slår tillbaka stenhårt. 

Nu är inte sjukdomar helt ovanligt bland amerikanska presidentkandidater. Hillary Clinton var rejält sjuk 2016 och fick lunginflammation, vilket Donald Trump inte var sen att utnyttja. Att framstå som att man inte har hälsan för det krävande uppdraget är en belastning som ingen kandidat vill tackla. Det är också därför det finns gott om politiker som mörkat sjukdomar av olika slag. Kanske mest berömt är att Franklin D Roosevelt var mycket sjuk under kampanjen 1944, men det fick de amerikanska väljarna veta långt långt senare.

Pratar lite om detta i P4 Göteborg ca 1.04 in i förmiddagssändningen. Länk här.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc...
Läs mer

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man ...
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v...
Läs mer