Vill du veta något om IDEA, CERC och alla andra akronymer?

En sak som slår en när man forskar om risk- och kriskommunikation är att det finns så många olika modeller om hur människor reagerar på information. Akronymerna är många, såsom CERC, PADM, EPPM och IDEA för att nämna några. Förvirringen slår ganska lätt till eftersom det inte är glasklart hur dessa modeller liknar eller skiljer sig åt. Kanske dags att göra något åt det?


IDEA-modellen

Under ett antal år har jag samarbetat med kollegor i USA - Tim och Deanna Sellnow - som lanserat IDEA-modellen. IDEA står för (I=instruction, D=distribution, E=explanation och A=action). IDEA fokuserar på hur ett risk- och krismeddelande ska designas för att få bästa resultat, dvs. att mottagarna förstår budskapet, ser det som relevant för dem själva och agerar i enlighet med instruktionerna. När Tim och Deanna skulle vara redaktörer för handboken Communicating Risk and Safety fick Gabriella Sandstig och jag frågan om vi ville skriva ett kapitel om "instructional communication". Klart vi ville.

IDEA och alla de andra

Vi valde att försöka få lite ordning på alla dessa akronymer och med utgångspunkt från IDEA-modellen jämföra hur CERC, PADM och EPPM skiljer sig åt ifråga i synen på hur mottagarna kan instrueras att ta emot och agera i enlighet med ett risk/krisbudskap. Nu är kapitlet publicerat i handboken som släppts alldeles lagom till jul. Årets julklapp?

Några takeaways

I kapitlet trycker vi på att lärandeteorier, dvs. den komplexa process som hjälper oss förstå varför vissa krisbudskap fastnar och andra inte. Vi menar att andra modeller kan utvecklas genom att integrera lärandeteorier. Men vi menar också att IDEA-modellen har större potential om den också tydligare kan visa exakt vad som gör vissa saker uppfattas som relevanta (internalization) i ett krisbudskap. Dessutom tror vi att IDEA-modellen skulle behöva arbeta mer med hur visuella aspekter kan påverka lärandet när budskap om risk och kris kommuniceras. 

Länk till kapitlet finns HÄR.




Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer