Vill du veta något om IDEA, CERC och alla andra akronymer?

En sak som slår en när man forskar om risk- och kriskommunikation är att det finns så många olika modeller om hur människor reagerar på information. Akronymerna är många, såsom CERC, PADM, EPPM och IDEA för att nämna några. Förvirringen slår ganska lätt till eftersom det inte är glasklart hur dessa modeller liknar eller skiljer sig åt. Kanske dags att göra något åt det?


IDEA-modellen

Under ett antal år har jag samarbetat med kollegor i USA - Tim och Deanna Sellnow - som lanserat IDEA-modellen. IDEA står för (I=instruction, D=distribution, E=explanation och A=action). IDEA fokuserar på hur ett risk- och krismeddelande ska designas för att få bästa resultat, dvs. att mottagarna förstår budskapet, ser det som relevant för dem själva och agerar i enlighet med instruktionerna. När Tim och Deanna skulle vara redaktörer för handboken Communicating Risk and Safety fick Gabriella Sandstig och jag frågan om vi ville skriva ett kapitel om "instructional communication". Klart vi ville.

IDEA och alla de andra

Vi valde att försöka få lite ordning på alla dessa akronymer och med utgångspunkt från IDEA-modellen jämföra hur CERC, PADM och EPPM skiljer sig åt ifråga i synen på hur mottagarna kan instrueras att ta emot och agera i enlighet med ett risk/krisbudskap. Nu är kapitlet publicerat i handboken som släppts alldeles lagom till jul. Årets julklapp?

Några takeaways

I kapitlet trycker vi på att lärandeteorier, dvs. den komplexa process som hjälper oss förstå varför vissa krisbudskap fastnar och andra inte. Vi menar att andra modeller kan utvecklas genom att integrera lärandeteorier. Men vi menar också att IDEA-modellen har större potential om den också tydligare kan visa exakt vad som gör vissa saker uppfattas som relevanta (internalization) i ett krisbudskap. Dessutom tror vi att IDEA-modellen skulle behöva arbeta mer med hur visuella aspekter kan påverka lärandet när budskap om risk och kris kommuniceras. 

Länk till kapitlet finns HÄR.




Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc...
Läs mer

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man ...
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v...
Läs mer