När näringslivet möter akademin

"Men vi har ju tagit ett beslut?", sa den nytillträdde IT-chefen lite uppgivet när det visade sig att det som beslutas inte blivit verkstad. "Folk har ju inte gjort det vi bestämde utan hittat på egna varianter eller lösningar. Vad är det som händer?", fortsatte han och lät - om möjligt - ännu mer desillusionerad. "Välkommer till universitetet", svarade jag.

 

 

Närlingslivet möter akademin

Ibland sägs det att i beslut bara "ett inlägg i debatten" på universitetet . Sett från IT-chefens perspektiv - med erfarenhet från det privata näringslivet - tas beslut som sedan implementeras. Om det inte fungerar tas ett nytt beslut. Här upplevde IT-chefen att hans logik överhuvudtaget inte fungerade. Gillade universitetsfolket inte beslutet eller om de inte tyckte det var optimalt, löstes det efter eget huvud. Här krockar det rejält. Forskare och andra som jobbar på universitetet är inte så lätta att leda och en annan metafor som dyker upp då och då är att vara chef på universitetet är som att försöka "dressera ett gäng katter". 


Egenansvar = kreativitet

Självständigheten är stark i akademin och ibland när har jag gäster varit på besök berättar jag att det i princip sitter enskilda forskningsfirmor i varje rum. Det gemensamma är något som görs i mån av tid, men hotas den egna forskningen får forskaren kalla fötter. Då lämnas det gemensamma och alla ser om sitt eget hus. Det går givetvis att tycka mycket om det här och visst kan följsamheten i relation till fattade beslut diskuteras. Men det finns en uppsida. 

Forskare i akademin tar stort ansvar. Engagemang och beslutsfattande hos enskilda forskare sker långt ute i organisationen begränsar behov av styrning. Utan självständiga forskare skulle det inte bli så mycket forskning gjord överhuvudtaget och dessutom skulle chefer få ägna all sin tid att kontrollera och följa upp verksamheten. 

Men forskare är bäst då de får sköta sig själva. Forskning går inte att administrera fram utan bygger på drivet hos enskilda forskare. De som styr kan skapa goda villkor för forskningen och det är så forskningsmiljöer växer och frodas. Det gäller även om ett beslut kanske inte riktigt följs på det sätt som det är tänkt. Oavsett organisationspolicies och annat kommer forskarna alltid sätta forskningen främst och det är faktiskt något värt att skydda.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc...
Läs mer

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man ...
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v...
Läs mer