När näringslivet möter akademin

"Men vi har ju tagit ett beslut?", sa den nytillträdde IT-chefen lite uppgivet när det visade sig att det som beslutas inte blivit verkstad. "Folk har ju inte gjort det vi bestämde utan hittat på egna varianter eller lösningar. Vad är det som händer?", fortsatte han och lät - om möjligt - ännu mer desillusionerad. "Välkommer till universitetet", svarade jag.

 

 

Närlingslivet möter akademin

Ibland sägs det att i beslut bara "ett inlägg i debatten" på universitetet . Sett från IT-chefens perspektiv - med erfarenhet från det privata näringslivet - tas beslut som sedan implementeras. Om det inte fungerar tas ett nytt beslut. Här upplevde IT-chefen att hans logik överhuvudtaget inte fungerade. Gillade universitetsfolket inte beslutet eller om de inte tyckte det var optimalt, löstes det efter eget huvud. Här krockar det rejält. Forskare och andra som jobbar på universitetet är inte så lätta att leda och en annan metafor som dyker upp då och då är att vara chef på universitetet är som att försöka "dressera ett gäng katter". 


Egenansvar = kreativitet

Självständigheten är stark i akademin och ibland när har jag gäster varit på besök berättar jag att det i princip sitter enskilda forskningsfirmor i varje rum. Det gemensamma är något som görs i mån av tid, men hotas den egna forskningen får forskaren kalla fötter. Då lämnas det gemensamma och alla ser om sitt eget hus. Det går givetvis att tycka mycket om det här och visst kan följsamheten i relation till fattade beslut diskuteras. Men det finns en uppsida. 

Forskare i akademin tar stort ansvar. Engagemang och beslutsfattande hos enskilda forskare sker långt ute i organisationen begränsar behov av styrning. Utan självständiga forskare skulle det inte bli så mycket forskning gjord överhuvudtaget och dessutom skulle chefer få ägna all sin tid att kontrollera och följa upp verksamheten. 

Men forskare är bäst då de får sköta sig själva. Forskning går inte att administrera fram utan bygger på drivet hos enskilda forskare. De som styr kan skapa goda villkor för forskningen och det är så forskningsmiljöer växer och frodas. Det gäller även om ett beslut kanske inte riktigt följs på det sätt som det är tänkt. Oavsett organisationspolicies och annat kommer forskarna alltid sätta forskningen främst och det är faktiskt något värt att skydda.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer