När näringslivet möter akademin

"Men vi har ju tagit ett beslut?", sa den nytillträdde IT-chefen lite uppgivet när det visade sig att det som beslutas inte blivit verkstad. "Folk har ju inte gjort det vi bestämde utan hittat på egna varianter eller lösningar. Vad är det som händer?", fortsatte han och lät - om möjligt - ännu mer desillusionerad. "Välkommer till universitetet", svarade jag.

 

 

Närlingslivet möter akademin

Ibland sägs det att i beslut bara "ett inlägg i debatten" på universitetet . Sett från IT-chefens perspektiv - med erfarenhet från det privata näringslivet - tas beslut som sedan implementeras. Om det inte fungerar tas ett nytt beslut. Här upplevde IT-chefen att hans logik överhuvudtaget inte fungerade. Gillade universitetsfolket inte beslutet eller om de inte tyckte det var optimalt, löstes det efter eget huvud. Här krockar det rejält. Forskare och andra som jobbar på universitetet är inte så lätta att leda och en annan metafor som dyker upp då och då är att vara chef på universitetet är som att försöka "dressera ett gäng katter". 


Egenansvar = kreativitet

Självständigheten är stark i akademin och ibland när har jag gäster varit på besök berättar jag att det i princip sitter enskilda forskningsfirmor i varje rum. Det gemensamma är något som görs i mån av tid, men hotas den egna forskningen får forskaren kalla fötter. Då lämnas det gemensamma och alla ser om sitt eget hus. Det går givetvis att tycka mycket om det här och visst kan följsamheten i relation till fattade beslut diskuteras. Men det finns en uppsida. 

Forskare i akademin tar stort ansvar. Engagemang och beslutsfattande hos enskilda forskare sker långt ute i organisationen begränsar behov av styrning. Utan självständiga forskare skulle det inte bli så mycket forskning gjord överhuvudtaget och dessutom skulle chefer få ägna all sin tid att kontrollera och följa upp verksamheten. 

Men forskare är bäst då de får sköta sig själva. Forskning går inte att administrera fram utan bygger på drivet hos enskilda forskare. De som styr kan skapa goda villkor för forskningen och det är så forskningsmiljöer växer och frodas. Det gäller även om ett beslut kanske inte riktigt följs på det sätt som det är tänkt. Oavsett organisationspolicies och annat kommer forskarna alltid sätta forskningen främst och det är faktiskt något värt att skydda.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Fyra spaningar i invasionens skugga

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?