Mannen på första raden

Doktoranden hade bestämt sig för att läsa en kurs i medieekonomi. Nu var inte medieekonomi doktorandens favoritämne, men kursen var faktiskt inte strikt inriktad på ekonomiska förhållanden utan handlade mer om mediestruktur. Ett annat skäl att läsa kursen var att professor O - som var kursansvarig - var mycket omtyckt. Kunnig och engagerande och hans förmåga att entusiasmera doktoranderna var omvittnad. Professorn hade också ett knep för att få doktoranderna att anstränga sig lite extra. Han samlade ihop essäerna som doktoranderna skrivit och publicerade dem i en bok inom ramen för institutionens skriftserie. Alla jobbade givetvis som galningar för att få sina texter så bra som möjligt eftersom de skulle publiceras (om de höll måttet). 



Sveriges första kvällstidning

Doktoranden funderade länge och väl på vilket ämne han skulle välja för sin text. Han blev särskilt intresserad när professorn på en föreläsning pratade om GT (Göteborgs-Tidningen). Tidningen som numera inte längre finns var under många år göteborgarnas egen lokala kvällstidning och hade en lång historia. Längre än Expressen eftersom den såg dagens ljus redan 1902. På lektionen antydde professorn att GT kanske egentligen var Sveriges första kvällstidning. Doktoranden tog professorn på orden och ämnet för essän var bestämt och även titeln: GT - Sveriges första kvällstidning. 


Ett presshistoriskt seminarium

Professorn tyckte doktorandens ämnesval var både roligt och spetsigt. Så när det var dags för ett presshistoriskt seminarium frågade professorn om inte doktoranden - som blev mycket smickrad - kunde tänka sig att presentera sitt kapitel. I kapitlet påstods det att även om Aftonbladet och Expressen kanske blev fullfjärdrade kvällstidningar under 1930-40-talet hade GT långt innan dess många av de drag som vi känner igen hos tablodierna. Det var kampanjer, lite slängigare stil, uppstickarmentalitet och fokus på eländesnyheter och förströelse. Så GT var kanske trots allt Sveriges första kvällstidning?

När seminariet närmade sig var doktoranden ganska nervös och inte blev det bättre när deltagarlistan på seminariet damp ner i mailkorgen. En kollega som fick se listan utbrast: "Det där är ingen deltagarförtecknig, det är en referenslista!". Visst var det så. Alla prominenta mediehistoriker var på plats och dessutom ett gäng gamla chefredaktörer. Kollegan hade rätt. Refrenslistan i kapitlet hade klara likheter med seminariets deltagare.

Mannen på första raden

Hur gick det då? Doktoranden gjorde kanske inte sitt vassaste framträdande, men farbröderna (det var mest sådana) var snälla och log - kanske lite överseende. De verkade också tycka att det var lite roligt med den vässade titeln och ställde en hel del frågor. Men till slut var det över och doktoranden kunde andas ut. Men han undrade en sak. Vem var egentligen mannen som suttit längst fram, som sett ganska bister ut? Han hade inte ställt någon fråga och lämnat rummet direkt efter presentationen. Doktoranden kunde inte placera honom, men tyckte ändå att han såg lite bekant ut så han frågar professor O vem det var. "Det där", svarar professorn, "var ju Carl Adam Nycop, Expressens grundare".




Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer