måndag 23 april 2018

Den feta kapitalisten – när dog han ut? veckans valaffisch v.17

En gång i tiden fanns ett ganska lättfattligt och begränsat galleri av stereotyper som den politiska propagandisten kunde ta till. En av vänsterns viktigaste figurer har varit Kapitalisten. Han – det är alltid en han – är symbolen för det samhällssystem som med nödvändighet ska ge vika för det socialistiska drömriket. Kapitalisten är lätt att känna igen. Tydlig gestalt tar han i 1911 års socialdemokratiska nidporträtt av Högerns representanter: lätt igenkännbara namngiva högermän med självklara kännetecken som cylinderhatt och frack (men med varierande kroppsrondör!) I flera valrörelser under mellankrigstiden återkom sedan den oftast anonyme företrädaren för kapitalet och högern med liknande uttryck.   

Men, finns han kvar? Den ofta överviktige kapitalisten i hög hatt och frack dog väl ut när 30-talets ideologiska strider klingat av.  ”Marknaden” blev så småningom en vanligare måltavla för vänstern även om den inte lockat till samma visuella symbolik som äldre tiders kapitalister. Finansvalpar och ”marknadsaktörer” är kanske inte lika effektfulla i valpropagandan.

 

Helt borta är ändå inte den gamla kapitalisten. När VPK 1982 ville riva upp den blocköverskridande skatteöverenskommelsen från föregående år och låta ”de rika betala” illustrerades detta med en figur som famlar i blindo med en gigantisk statlig pengapåse över huvudet. Frackskörten sticker fram och avslöjar tillsammans med den rundade magen figurens identitet som kapitalist. De klassiska attributen finns således där, även om just den höga hatten inte är synlig. Socialistiska partiets utrop ”nog med gåvor åt de rika” 1985 behöver bara två anonyma armar – en i flanellskjorta och en med knappförsedd manschett -- för att etablera klasstillhörigheter som arbetare respektive kapitalist.

I valet 2006, i Vänsterpartiets affischserie på temat ”fem x är är fler än fyra y”, finns ingen bild alls på kapitalisten. I ord däremot dyker han upp i olika skepnader: godsägare, bankirer och börsklippare täcker in de flesta varianter av både gamla och nya ekonomiska överklasser. 

// Nicklas Håkansson
  

 

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar