Valfusk i Sverige? Ny artikel i Statsvetenskaplig tidskrift

En demokrati bygger på fria och rättvisa val. Valet ska ha föregåtts av fri opinionsbildning, alla medborgare ska kunna rösta och själva röstförfarandet ska gå rätt till. Valfusk är med andra ord ett direkt hot mot demokratins själva fundament. Ändå ser vi hur låtsasdemokratier följer demokratiska proceduer med val och valrörelser, men där varken opinionsbildningen är fri och rösterna är redan räknade innan de ens hamnat i valurnorna. Valet är bara på låtsas. 

I andra länder är kanske inte valet så rigoröst riggat, men oegentligheter sker för att påverka valrresultatet i en viss riktning. I Sverige har vi inga sådana problem. Visst finns det incidenter. Noga räknat rapporterades 123 sådana under valrörelsen 2022, men inga av dem ansågs kunna ha påverkat valresultatet eller stört valprocessen. Den svenska valprocessen är säker och ännu säkrare sedan förändringar av utplacering av röstsedlar genomfördes i och med förra årets val. 

 

Det stulna valet?

Ändå fördes det fram åsikter före valrörelsen 2022 om att valet skulle kunna avgöras av valfusk. Sverigedemokraternas Rickard Jomshof hävdade att oärliga valarbetare kunde påverka valresultatet och att det var ett allmänt förekommande problem. Med andra ord verkade det som att Jomshof ville plantera ett narrativ om "det stulna valet", precis som Donald Trump och andra populistiska politiker gjort runt omkring i världen. 

Men hur är det egentligen med svenskarnas syn på valfusk? Tror det att det går rätt till eller finns det en misstro mot valprocessen? För att ta reda på det gjorde vi (Nora Theorin, Sofia Johansson, Jesper Strömbäck, Henrik Oscarsson och undertecknad) en undersökning som publicerades i ett temanummer om valet i Statsvetenskaplig Tidskrift alldeles nyss. 

Röstsedlar och rösträkning

Före, under och efter valrörelsen 2022 ställdes ett antal frågor i den sk Kampanjpanelen vid SOM-institutet som handlade om valfusk, eller mer precist konspiratoriska påståenden om valet. Konkret frågade vi om man trodde att det var vanligt med oegentligheter när valsedlarna placeras ut i vallokalerna eller när rösterna räknades. Med andra ord inte några "misstag" utan "oegentligheter" och att de var "vanliga". Skalan gick från "instämmer inte alls" till "instämmer helt".

 
Avvisade konspirationer - men inte hos alla

En stor majoritet lutade åt att det varken förekom fusk med valsedlar eller rösträkning, även om mellan 10-20 procent lutade åt att det var "vanligt". Stödet för konspiratoriska påståendet om röstsedlarna var mer förekommande än för rösträknadet. Den här minoriteten hade vissa karaktärsdrag, eller som vi skriver i artikeln: 

"de är yngre, har oftare bara gymnasieutbildning, använder högeralternativa medier i större utsträckning än exempelvis public service, och lutar ideologiskt åt höger med partisympatier för Kristdemokraterna, Moderaterna och framför allt Sverigedemokraterna. Dessutom har de en starkare konspiratorisk mentalitet. Med andra ord, de har en högre generell benägenhet att tro att världen styrs av konspirationer."

Läs mer i artikeln HÄR.