Informationssökningsrepertoarer och dess beständighet - ny vetenskaplig artikel

En helt avgörande faktor för framgångsrik kriskommunikation är att förstå människors vardag och inte minst deras medievardag. Mina kollegor och jag har under de senaste åren försökt begripa oss på hur människors strategier för att söka information under en kris fungerar. Vart vänder man sig? Vilka källor litar man på och inte minst hur kombinerar människor olika informationskällor under en kris. 

 

Informationssökningsrepertoarer

Tillsammans med mina kollegor Sofia Johansson (försteförfattare) och Johannes Johansson har vi (the three Johanssons) undersökt hur människor kombinerar olika informationskällor under en kris (så kallade repertoarer). Dessa repertoarer, som används för att söka information om krisen – i vårt fall COVID-19 –, består av traditionella nyheter, utländska nyheter, alternativa nyhetskanaler, sociala medier, myndigheters webbplatser och kontakter med släkt, vänner och bekanta. Forskningen som tittat på repertoarer tidigare har utgått från att dessa är ganska stabila, att de inte förändras. 

 

Föränderliga repertoarer

Men våra analyser visar tvärtom att de är dynamiska. För det första finns det lite olika repertoarer. En del använder det mesta som finns att tillgå, så kallade ”pluralister” och ”news junkies”, där de senare mest skiljer ut sig i att de uppdaterar sig många gånger om dagen. Andra är mer selektiva och koncentrerar sina försök att informera sig till olika kanaler.  ”Traditionalister” är som namnet låter en grupp som mest letar information på svenska nyhetsmedier. Sedan finns det de som inte letar särskilt mycket information överhuvudtaget, så kallade ”minimalister”.


Krisens allvar avgör

Poängen är att repertoarerna förändras beroende på hur allvarlig krisen är, vilket i vårt fall är knutet till olika infektionsvågor under pandemin. När smittspridningen var stor och dödstalen var höga breddade många sina repertoarer för att sedan smalna av dem när smittvågorna avtog. Dessutom visade det sig att traditionella bakgrundsfaktorer, såsom ålder, kön och utbildning, inte hängde ihop med hur repertoarer breddades. 

 

Take aways

Vad betyder då det här? En viktig lärdom är att människor inte beter sig som de brukar när informationsbehovet är som störst. Därmed kan vi inte riktigt använda den kunskap vi samlat in om hur människor använder medier och andra informationskanaler när det inte är kris. Vi beter oss (till viss del) annorlunda under kriser).


Aritkeln i sin helhet

För den som vill läsa artikeln finns den som open acess publicerad i tidskriften Mass Communication and Society.

Sofia Johansson, Bengt Johansson & Johannes Johansson (2023) The Dynamics of Information-Seeking Repertoires: A Cross-Sectional Latent Class Analysis of Information-Seeking During the COVID-19 Pandemic, Mass Communication and Society, DOI: 10.1080/15205436.2023.2258863

 

 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer