Propagandainspektionen (vecka 30) - Grön som Greta?

Hela Sverige är ”Greta” med den unga klimataktivisten Greta Thunberg, och inte bara Sverige utan även stora delar av västvärlden. Men satte kampen mot klimathotet egentligen några spår i partiernas kampanjer i EU-valet 2019? Det har Mark Ørsten från Roskilde och jag tittat på i boken som Bengt Johansson skrev om i förra veckans inlägg (Läs HÄR).

 

Miljö eller klimat?

Kapitlet visar att det är stora skillnader på hur man prioriterar miljöfrågor i Europa, vilket är känt sen tidigare. I Nord- och Centraleuropa tar ungefär 10 procent av kampanjmaterialet (valaffischer, tv-reklam, pressannonser, sociala medier) upp frågan, medan det i Öst- och Sydeuropa endast är runt 2 procent. I länderna i syd och öst, där medelinkomsten är lägre, spelar frågan om ekonomi en större roll än miljö och klimat. Spåren efter finanskrisen 2008 hängde också kvar längre i dessa EU-regioner, vilket troligen påverkar.

Går man närmare in på hur miljö och klimat behandlas i de olika länderna, visar det sig att i t.ex. Frankrike och Tyskland är det miljön i stort som prioriteras, inte klimatförändringar. Inte heller kärnkraften, som har väckt mycket protester i Tyskland och som var en profilfråga hos vissa partier i Sverige fanns på dagordningen i andra EU-länders kampanjer.

 

Klimatet i fokus

Men i fem länder – Storbritannien, Irland, Belgien, Finland och Sverige är klimatfrågan  i centrum i flera partiers kampanjer och givetvis framförallt bland de gröna partierna. The Greens i Storbritannien kombinerar klimatfrågan med kritik mot rasism och positiv syn på EU.  


I Sverige finns en liknande kampanj hos Miljöpartiet, vars centrala budskap Klimatet kan inte vänta var en återanvändning av den slogan som användes i riksdagsvalet 2018.  Men även kamp mot rasism och hat var viktiga kampanjbudskap. Centerpartiets kampanj har en liknande kombination av klimatfrågan och kritik mot högerpopulism.

 

På Irland pratar Labour om klimatkaos med krav på politiskt leadarskap och i Belgien använder Socialistpartiet slagordet ”klimatmobilisering” och Groenen Links menar att det krävs ”coola människor för att rädda en varm planet”. I Danmark lyfter Socialistisk Folkeparti (SF) att klimatet inte tål mer ”varm luft”.



Miljö, klimat och känslor

Att miljöfrågor i hög grad handlar om känslor hos väljarna är välkänt, men det är kanske lite förvånande att analyserna visar att de känsloappeller som oftast används kopplat till miljöfrågorna handlar om “stolthet, medlemsskap och ambitioner”. Först därefter kommer “empati, medkänsla och solidaritet”. Däremot är “fruktan, hot och osäkerhet” den kategori som det finns minst av i miljöfrågorna. Så trots den allt intensivare debatten om klimathot, med Greta Thunberg som representant för en alarmistisk retorik, finns det få avtryck av detta hos de politiska partierna i de 28 medlemsstaterna. Faktum är att Greta inte syns alls. Men kan argumentera att det är just avsaknaden av denna allvarliga ton som har banat vägen för "Fridays for Future", men också att den alarmistiska retoriken fortfarande var långt ifrån att tillhöra “mainstream politiken” i EU-valet 2019. Faktum är att det svenska Miljöpartiet och SF i Danmark sticker ut med sina något mer alarmistiska kampanjbudskap (MPs affischer i valet 2018 var i så fall mer alarmistiska, se HÄR). Överlag ansåg inte partierna 2019 att det skulle ge dem mer röster att prata om klimatet i temer av fruktan, hot och osäkerhet. Frågan är om detta kommer att ha ändrat sig till nästa val till Europaparlamentet i 2024.

Av Orla Vigsö 

Läs mer om The 2019 European Electoral Campaign: In the Time of Populism and Social Media (Novelli, Johansson & Wring) HÄR.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Propagandainspektionen (vecka 1) - Våra favoritaffischer!

Varför skulle myndigheter inte berätta allt de vet? En liten undersökning med en hypotetisk fråga

Propagandainspektionen (vecka 26) - Den PR-kunnige uppkomlingen: Gustav Vasa, del 1