Har Tegnell förvandlats från igelkott till räv?

Att vara tvärsäker har sina risker. Man framstår i väldigt dålig dager om det visar sig att ståndpunkten -  som framhävdats med emfas - visar sig vara felaktig. Det var visst de andra som hade rätt, inte jag.

I coronapandemins spår har skyttegravskriget varit igång ett tag. Följer man debatten är det hårda oförsonliga ord om vem som har rätt och fel och intensiteten ökade rejält efter mätningarna som indikerade att en ganska låg andel av svenskarna bär på antikroppar, trots att viruset varit spritt i samhället i flera månader.

Läste precis Ola Wongs artikel i Kvartal där han refererar till Philip Tetlocks bok Superprognostik – Konsten att förutsäga framtiden. De tvärsäkra igelkottarna och de tvivlande rävarna.Vem är räv och vem är igelkott i coronadebatten? Själv är jag i grunden en tvivlande person, eller en räv om man så vill. Velar ofta runt om vad jag egentligen tycker. Helst vill jag lyssna på (ännu) fler röster innan jag bestämmer mig. Mer fakta på bordet helt enkelt. Ifråga om coronahanteringen tyckte jag att Sveriges strategi verkat vara rimlig. Men antalet döda förskräcker och när relativt få verkar vara haft sjukdomen funderar man ju. Skulle vi stängt ner hårdare? Men hade det hjälpt när äldreomsorgen ser ut som den gör? Skulle utlandsresenärer satts i karantän direkt? Kunde inte ett vidsträckt användande av munskydd ändå varit en poäng? Finns många frågor, men det är rimligen så att vi får vänta med facit tills dess att pandemin ligger bakom oss. Då har vi - förhoppningsvis - ett slutgiltigt svar på hur vi borde gjort.

Jag fascineras ändå av de starka åsikterna och tvärsäkerheten. På många sätt liknar det religiösa övertygelser (eller politiskt/ideologiska). Religiös tro ju i och för sig lättare att vara tvärsäker om, eftersom ingen kan kolla vem som faktiskt har rätt, åtminstone inte innan Domedagen (om man nu tror på den!). Som sagt, den som lever får se (eller i religionens fall får man väl se när man dör).

Men likheten till religion och ideologi bygger också på att många satsat sig själva i coronapositionerna. Synen på corona blir helt enkelt en viktig del av självbilden och byggs identiteten på en viss föreställning om hur världen ser ut är det också svårt att ändra åsikt, oavsett hur mycket bevis det finns för motsatsen. Flera psykologiska teorier pekar också ut hur ogärna vi ändrar vår ståndpunkt och dessutom ofta undviker information som inte går i vår favör.Vi tenderar också att hellre lyssna på information som stödjer vår åsikt. Allt för att slippa ändra oss.

Idag öppnade Anders Tegnell dörren för att alla delar i Sveriges coronastrategi inte varit optimala. Kanske skulle vissa saker gjorts annorlunda för att undvika antalet döda. Många har uppfattat och kritiserat Tegnell för att vara en igelkott, att han viftat bort kritik och inte alls kunna erkänna misstag. Men kanske har Tegnell förvandlats till en räv?

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer