Propagandainspektionen (vecka 6) - Får man photoshoppa hur som helst?

"Nej till vindkraftverk vid vår kust" var Kävlingemoderaternas budskap i höstas. Inget konstigt med det. Moderaterna driver energifrågan med stor frenesi och polariserar gärna energislagen, där vindkraft ställs mot kärnkraft. Det uppseendeväckande var att budskapet illustrerades med en bild av vindkraftverk nära strandkanten på Barsebäcksstrand. I veckan kom kritiken om att bilden var missvisande. Eventuella vindkraftverk kommer aldrig byggas så nära land, löd kritiken och Moderaterna anklagades för att sprida falsk information.

Bilden reser en principiellt intressant fråga: Hur mycket får man överdriva i politisk retorik? Tittar vi på vallöftesforskningen visar ju den att politiker i stort sett håller vad de lovar, men i valretorik vet vi också att det överdrivs. Inte minst när det ska berättas om konsekvenserna av motståndarens politik. Ibland, så som Kävlingemoderaterna, illusteras det på bild vad konsekvenserna blir av motståndarens politik. Gärna med överdrifter. Ibland komiska men kanske ännu oftare med skrämsel som vapen.

Kosackval och andra hemskheter

Tittar vi tillbaka i historien finns det gott om exempel hur partier försökt skrämmas med vad som sker om motståndarna vinner valet. Det allra mest berömda är affischerna från kosackvalet 1928 då högerorganisationen Nationella ungdomsförbundet publicerade några av de mest kända valaffischerna vi har (de kom också som tidningsannonser). Gunnar Widholms bilder ackompanjerades med budskap om att "Envar som röstar på Arbetarepartiet röstar för Moskva" eller att egendom skulle konfiskeras (DU blir av med dina sparade slantar!) och att kvinnor skulle säljas som slavar vid valförlust för högern. Här var det ingen tvekan om hur eländigt det skulle kunna bli.

Men vänstern körde med samma stil. Sveriges kommunistiska parti klargjorde på sin affisch från 1924 vilka alternativ som väntade. I propagandan från 1924 var kapitalismens framtid krig, död och förstörelse, medan kommunismens framtidsbild var en harmonisk familj som skördade i soluppgång. Inte direkt någon plats för nyanser.


 

Fotografiets makt

Överdrifter är alltså inte något nytt utan har funnits i politiska propaganda sedan urminnes tider. Kanske handlar det istället om hur det framställs som skapar samtidens upprördhet. Det ska dock sägas att kosackvalsaffischerna skapade en hel del debatt redan när det begav sig och i Peter Esaiassons bok Svenska valkampanjer berättas det att Per-Albin Hansson senare ofta återkom till dessa affischer som exempel på högerns skrämselkampanjer.

Men låt oss stanna upp vid fotografiet från Barsebäcksstrand. Att teckningar kan överdriva och ta i från tårna är en sak. Men när fotografier visar upp felaktigheter såsom Kävlingemoderaternas bild blir reaktionen starkare. Kanske har det att göra med att ett fotografi gör anspråk på att avbilda verkligheten på ett annat sätt än teckningar. Gör man manipulationer med fotografier är med andra ord risken större för ett bakslag. Det finns många exempel på att fotografier manipulerats eller satts i ett annat sammanhang för att förstärka den politiska propagandan. UKIP i Storbritannien gjorde det närmast till en vana.

Nigel Farage och UKIP provocerar

Under EU-valkampanjen 2014 publicerade det EU-kritiska partiet med partiledaren Nigel Farage i spetsen en serie afficher som fick stor uppmärksamhet. Affischerna visade olika bilder där invandringskritik och hot mot brittisk suveränitet stod i fokus. En ofta kritiserad affisch visade en ström av flyktingar med med texten "Breaking Point - The EU has failed us all". Bilden visade flyktingar (i Slovenien) och hade ganska lite att göra med de östeuropeiska migranter som jobbade i Storbritannien. Men den gav associationer att det var en våg av migranter som skulle svämma över de brittiska öarna. 


 

Photoshoppa mer!

Så vad är det som skaver? Att politisk kommunikation till viss del jobbar med överdrifter där det skarvas vet vi. Men manipulerade fotografier är knepiga att använda eftersom anspråken på autencitet är mycket större än för andra typer av illustrationer. Ska man då sluta photoshoppa och bara använda originalfoton? Nej, kanske ska det photoshoppas mer och göra om bilderna så mycket att de inte kan förväxlas med det dokumentära fotografiet. Kävlingemoderaterna menade också i sitt försvar att ingen kunde missta bilden för att vara autentisk  eftersom det tydligt syntes att det var ett fotomontage. Men kanske ska man ta i ännu mer, så som UKIP gjorde med en annan affisch 2014. Då hade de monterat in en rulltrappa vid Dovers klippor. Givetvis så skruvat att ingen trodde det var en verklig bild, men budskapet gick givetvis fram ändå. Så om det ska photoshoppas? Gör det ordentligt!

av Bengt Johansson

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Propagandainspektionen (vecka 1) - Våra favoritaffischer!

Varför skulle myndigheter inte berätta allt de vet? En liten undersökning med en hypotetisk fråga

Propagandainspektionen (vecka 26) - Den PR-kunnige uppkomlingen: Gustav Vasa, del 1