En kommunikativ kris - en rapport om kriskommunikation under pandemin

Då är pandemin över. Nej, givetvis är den inte det, även om restriktionerna tagits bort. COVID-19 är fortfarande en global kris och återverkningarna av det som skett kommer kasta skuggor över Sverige och hela världen under lång tid framöver. 

Den som följer min blogg vet att jag är inblandad i forskningsprojekt och utvärderingar av kriskommunikation i samband med pandemin. Fyra projekt om jag ska vara mer precis, där det kontinuerligt publiceras forskning i former av böcker, kapitel, artiklar och konferenspresentationer. Dessutom har jag många gånger under pandemin suttit framför datorn och presenterat forskning för olika publiker, både i Sverige och internationellt. Det blev några gånger live under både hösten 2020 och 2021 innan nya vågor förde mig tillbaka bakom datorskärmen. Snart hoppas jag slippa att prata framför datorn och istället göra det live. 

Lärdomar och reflektioner

Idag publiceras en rapport jag skrivit - En kommunikativ kris. Kriskommunikation under covid-19. Rapporten ges ut av Kommunforskning i Väst (KFI) och består av två delar. Den första känner de som följt mig på bloggen kanske igen då den delvis bygger på sådant jag skrivit om här tidigare. Den andra fokuserar mer på de lärdomar om kriskommunikation jag gjort genom att jämföra utvärderingarna pandemihanteringen som gjorts i Västra Götalandsregionen och ett antal västsvenska kommuner. 

Kommunikatörernas revansch

Vad som slagit mig under pandemin är att kriskommunikation varit så centralt. Det har talats om en infomedi, där desinformation och konspirationsteorier utmanat krishantering och vaccinationsvilja. Men även mer generellt har kommunikationen diskuterats och både förtjänster och brister har lyfts fram. De dagliga presskonferensern, svårigheterna att nå ut i storstädernas förorter, Tegnell som mediepersonlighet, journalistikens bristande granskning och många andra saker har varit föremål för offentlig debatt. I organisationer har intresset och medvetenheten ökat om att fungerande kommunikation är en förutsättning för lyckad kriskommunikation. Själva har kommunikatörerna upplevt att de inte längre är ifrågasatta utan uppskattade. COVID-19 har blivit kommunikatörernas revansch!

Ladda ner rapporten HÄR.

Läs mer om JMG:s forskning om Covid-19 HÄR.


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer