onsdag 8 april 2020

Det motståndskraftiga förtroendet


Coronakrisen har aktualiserat det som samhällsforskare, och inte minst krisforskare, länge haft i fokus – betydelsen av förtroende och tillit i ett samhälle. Debatten går hög om olika länders strategier för att hantera pandemin. Sveriges strategi, att lita på medborgarnas vilja och förmåga att ta till sig och följa politikers och myndigheters rekommendationer, väcker både förundran och ilska. För Sverige sticker ut i detta avseende, även jämfört med andra höglitarländer som våra nordiska grannar. Vissa menar att strategin är naiv och riskabel, medan andra menar att tiden får utvisa vad som fungerar bäst.

 Är det mer hållbart att lita till medborgarnas solidaritet med varandra och med samhället än att styra med tvång och förbud? Som sagt, först när krisen är över kan åtgärdernas effektivitet bedömas. I de mätningar som hittills gjorts i Sverige verkar dock förtroendet vara intakt. Visst hörs det kritiska röster mot hur svenska politiker och myndigheter agerar, men de siffror som presenterats indikerar inte att allmänhetens förtroende gröpts ur. Snarare tvärtom. Regeringen Löfven verkar än så länge ha opinionen på sin sida, detsamma gäller för Folkhälsomyndigheten med statsepidemiolog Anders Tegnell i spetsen. Frågan är bara om det håller i sig eller om krisen i slutändan leder till att förtroendet för politiker och myndigheter urholkas?  

Forskningsprojektet KRISAMS (Kriskommunikation och samhällsförtroende i det multipublika samhället) vid JMG finansieras av MSB och studerar relationen mellan kriskommunikation och samhällsförtroende, både för hur förtroende påverkar synen på kriskommunikation och hur kriskommunikation påverkar förtroende. I skrivande stund håller vi på att samla in material om hur hanteringen och kommunikationen om Coronakrisen påverkar förtroende för politiker, myndigheter och medier.

Men genom att också titta på hur tidigare kriser påverkat det svenska samhällsförtroendet kan vi få en bättre förståelse för dagens situation. Tim Segerbergs, masterstudent i statskunskap och tidigare praktikant i projektet har skrivit rapporten Det motståndskraftiga förtroendet – kriser och institutionellt förtroende i Sverige 1986-2017. Han använder de årliga SOM-undersökningarna som material för att ge en värdefull överblick av hur det svenska samhällsförtroendet utvecklats sedan mitten av 1980-talet fram till idag. I rapporten skissas de långsiktiga trenderna, hur utvecklingen ser ut i olika befolkningsgrupper och framförallt om det går att se några förtroendeförändringar i samband med samhällskriser. Resultaten visar att förtroendet för samhällsinstitutionerna är stabilt, även om det finns några dramatiska undantag. 

Läs rapporten här.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar