Tecknade politiker - veckans valaffisch v.19


Går man tillbaka till 1940 och 1950-talet var det inte ovanligt med tecknade valaffischer. Teckningar var en väletablerad form för illustration; fotografiet hade utkonkurrerat teckningen som nyhetsbild, men det var fortfarande vanligt att använda teckningar i veckotidningar och andra publikationer. Så väljarna var vana att se teckningar även i seriösa sammanhang, som till exempel på valaffischer.

Men i takt med att fotografiet helt tog över i den tryckta pressen (och förmodligen även påverkat av tv:ns framväxt) blev det mer och mer sällsynt att se teckningar på valaffischer. Fanns det tecknade bilder, handlade det nästan alltid om satir eller om att avbilda annat än människor. Den tecknade politikern blev en hotad art.

Ett roligt – och konstigt -  undantag, som vi tar upp i boken Politik i det offentliga rummet. Svenska valaffischer 1911-2010 (Carlssons 2014) är Centerpartiets affisch från 1991 där Olof Johansson avbildas på ett sätt som leder tankarna till maoistiska propagandaaffischer från 1970-talet. Eller också är det en blinkning tillbaka till partiets affischer på dåvarande partiledaren Axel Perhsson-Bramstorp.

 
















Men det har funnits åtminstone två undantag det senaste decenniet. 2010 hade Moderaterna en croquis-teckning i mjuka streck med Fredrik Reinfeldts ansikte, och 2014 hade Folkpartiet en affisch med Birgitta Ohlsson som påminde om 1970-talets träsnitt hos Vänsterpartiet. Bilderna var välkomna avbrott i den uniforma massan av studiofotografier, som annars dominerar valrörelsen, men det var symtomatiskt att båda affischerna trycktes i små upplagor och, vad jag vet, endast sattes upp i storstäderna.



 


Teckningar är inget man från partierna verkar vilja satsa på, även om man kan konstatera att dessa porträtt helt klart ger en annan bild av kandidaten än ett fotografi. Jämför man de tecknade affischerna med foto-affischer (båda från valet 2010) blir det tydligt att teckningar är mer uttrycksfulla - den mjuka Reinfeldt, den stränga Ohlsson - men att de därmed också gör tolkningen av personen mindre öppen än fotografiet. Kanske det är det som partierna är rädda för när de inte längre vågar låta en tecknad politiker pryda valaffischerna?

//Orla Vigsø

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer