Hoten mot Sverige! veckans valaffisch v. 20


Negativa budskap har alltid förekommit i politisk kommunikation. Om man inte vill prata så mycket om de egna förslagen kan man ju alltid attackera motståndaren. Negativa kampanjer kan ta fasta på allt från ideologi, politiska sakfrågor till kandidaters personliga karaktär och kompetens. Bara det handlar om att racka ner på motståndaren.


En variant av negativa budskap är att måla upp hotbilder. Antingen om hur eländigt den nuvarande situationen och utvecklingen är eller vad som kommer hända om motståndarna får makten. Många menar att årets valrörelse kommer handla om kampen om verklighetsbilder. Men det har vi egentligen alltid haft.


I samtida valrörelser är det inte så vanligt med hotbilder, även om de förekommer. Helt klart är dock att det knappast blivit "värre" över tid. De allra flesta angreppen och hotbilder hittar vi i de stora ideologistriderna på 1920- och 1930-talet.


Högern skrämde med lömska röda ormar och bläckfiskar som slingrade kommunismens ondska runt Sverige. När det inte handlade om ideologier i djurskepnad framställdes de socialdemokratiska ledarna som ondskans och diktaturens hantlangare. "Röstar ni på dem kommer det att bli diktatur", var budskapet.

Även om högerpartierna var mest ihärdiga med negativa budskap fanns det många exempel på hotbilder från såväl Socialdemokraterna som Kommunisterna. Kapitalismens framtid målades i mörka färger och de borgerliga ansågs lura väljarna med oärliga kampanjer. Dessutom ville de inte fortsätta välfärdsbygget utan vrida klockan tillbaka.  Kampen om verklighetsbilder pågick från både höger och vänster.

Över tid och när folkhemsbygget fortskred mildrades kritiken. Bildspråket blev inte lika starkt och angreppen inte lika hårda på affischerna. För att nu hitta riktigt hård kritik får man gå till ytterlighetspartier där det fortfarande gick att hitta en lite hårdare politisk ton.


Så där har det fortsatt. Visserligen ser man fortfarande negativa budskap och angrepp, men numera är det oftast med en touch av satir, ordlekar och inget starkt symboliskt bildspråk. Men kampen om verklighetsbilder och hot om vad som komma skall är inget nytt.








Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Propagandainspektion (vecka 20): De rödgrönas kampanjaffischer

Bild
Som vi pekat på i tidigare inlägg finns det skillnader mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Men det är ändå meningsfullt att ta upp oppositionspartiernas affischering i EU-valet, eftersom rollen som opposition i hög grad kännetecknar partierna i väljarnas ögon. Samtidig är också självklart att oppositionenens politik även inkluderar synen på EU. Så hur markerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna sin position i årets affischer? Klimatet, klimatet, klimatet Miljöpartiet anser att det endast finns en fråga som är viktig i EU-valet, nämligen klimatet. På sina tre affischer presenterar partiet sina kandidater bakom nästan identiska texter: ”Klimatet. Havet. Klimatet.” ”Klimatet. Klimatet. Klimatet.” ”Klimatet. Modet. Klimatet.” De enda övriga ord som får vara med är ”havet”, som spelar en central roll i klimatfrågan, speciellt eftersom det drabbas av temperaturhöjningarna, och ”modet”. Vilket mod det handlar om förklaras inte, men förmodligen syftar man ...
Läs mer

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc...
Läs mer

Propagandainspektionen (vecka 23): Dansen kring SD

Bild
Det är bara några dagar kvar av EU-valrörelsen 2024. Förtidsröstningen indikerar ett valdeltagande i nivå med – kanske lite över – valet 2019. Undersökningar visar också att över 70 procent av väljarna säger att de tänker rösta i EU-valet. Ser vi på opinionssiffrorna är den stora frågan om Liberalerna och Kristdemokraterna kravlar sig över 4-procentsspärren. Mitt tips är att de gör det, men allt beror på mobiliseringen. Röstar många kan effekten av hängivna väljare - som ofta gynnar små partier – bli mindre. Men osvuret är bäst. På söndag kväll vet vi (kanske) hur det gått. Inte innan dess. En ny dynamik i EU-valen Många, inklusive propagandainspektörerna, har påpekat att EU-val är andra rangens val. De är inte lika intensiva och intresset är begränsat från såväl partier, medier och väljare. Förra valet kändes lite som ett trendbrott, intensiteten var lite högre och intresset var större, vilket resulterade i att fler väljare än någonsin tidigare gick och röstade i ett svenskt EU-v...
Läs mer