Ja inte får de panik i alla fall - oftast gör de ingenting
Vad gör folk egentligen när det sker en kris? Det var en av de frågor som vi ställde i forskningsprojektet Kriskommunikation 2.0. En sak som ofta tas upp i populärkulturen är att människor grips av panik. Inget kunde vara mer fel. Forskningen har gång efter gång konstaterat att människor inte reagerar panikartat när krisen slår till. Tvärtom. De allra flesta agerar mycket rationellt. Det är bara i filmernas värld som paniken slår till. Men vi ställde frågan för att få reda på vad människor faktiskt gör, och framförallt om man reagerar olika beroende på vilken kris det rör sig om.
Som förväntat gör de flesta ingenting alls. I genomsnitt säger 53 procent att de inte gjorde något överhuvudtaget när de fått reda på att en kris brutit ut. De fortsatte med vardagen som tidigare. Det kan givetvis vara ett fullt rationellt beteende. Det intressanta är dock att analyserna visar att oberoende av vilken kris det gäller är vissa grupper mer benägna att inte agera än andra. Detta oavsett av om det är en brand i ett lager i en hamn (Halmstad), en storm är i antågande, en skogsbrand härjar eller under mer sociala kriser som rapporter om oroligheter i Göteborgs innerstad (Instagram) eller i Stockholms förorter. Vilka är det då som alltid är mer oberörda av krislarm, de som verkar vara svårast få en reaktion ifrån? Inte helt oväntat är det män, lågutbildade och de som säger att inte är drabbade av krisen som är oberörda av krislarm. Dessutom är personer som har en oroligt personlighet mer handlingsbenägna.
Ser vi på andra tendenser i tabellen visar det sig att de sociala kriserna verkar göra att många söker mer information, vilket sannolikt har att göra med att man faktiskt inte kan göra så mycket och att det är mer oklart vad man bör ta sig till. Att säkra inför krisen är något som man gör vid fysiska kriser och där kan det vara allt ifrån att förbereda sig för evakuering till att surra utemöblerna.
Läs mer i boken.
Som förväntat gör de flesta ingenting alls. I genomsnitt säger 53 procent att de inte gjorde något överhuvudtaget när de fått reda på att en kris brutit ut. De fortsatte med vardagen som tidigare. Det kan givetvis vara ett fullt rationellt beteende. Det intressanta är dock att analyserna visar att oberoende av vilken kris det gäller är vissa grupper mer benägna att inte agera än andra. Detta oavsett av om det är en brand i ett lager i en hamn (Halmstad), en storm är i antågande, en skogsbrand härjar eller under mer sociala kriser som rapporter om oroligheter i Göteborgs innerstad (Instagram) eller i Stockholms förorter. Vilka är det då som alltid är mer oberörda av krislarm, de som verkar vara svårast få en reaktion ifrån? Inte helt oväntat är det män, lågutbildade och de som säger att inte är drabbade av krisen som är oberörda av krislarm. Dessutom är personer som har en oroligt personlighet mer handlingsbenägna.
Ser vi på andra tendenser i tabellen visar det sig att de sociala kriserna verkar göra att många söker mer information, vilket sannolikt har att göra med att man faktiskt inte kan göra så mycket och att det är mer oklart vad man bör ta sig till. Att säkra inför krisen är något som man gör vid fysiska kriser och där kan det vara allt ifrån att förbereda sig för evakuering till att surra utemöblerna.
Läs mer i boken.
Kommentarer
Skicka en kommentar