Propagandainspektionen (vecka 12): Hur är klimatet i EU?

Sverigedemokraterna skruvade upp valtemperaturen när parlamentsledamoten Charlie Weimers gick till attack mot EU:s klimatpolitik och ville riva upp klimatpaketet Fit for 55. Utspelet är inte en isolerad händelse utan ligger i linje med partiets EU-kritiska linje, där utökat och fördjupat EU-samarbete ses som icke önskvärt. Men vilken roll spelar då klimatfrågan i EU-valrörelser? 

När vänster och höger bytte plats

Ser man på den svenska EU-historien har höger och vänster faktiskt bytt plats. När vi gick med 1995 var Moderaterna och Liberalerna de stora EU-vännerna. Vänsterpartiet och Miljöpartiet drev länge att Sverige skulle lämna EU. Miljöpartiets slogan de första valen var "Garanterat EU-kritiska" och Vänsterpartiet delade också rädslan för överstatlighet, ett gemensamt EU-försvar och EU sågs framför allt som markandskrafternas EU. På Miljöpartiets ungdomsförbunds affisch 1999 springer personerna på bilden ut på en grön äng bort från EU-flaggan med budskapet om den gröna vägen ut ur EU (bild 1) för att symbolisera viljan till ett Swexit.

 Bild 1

Men över tid har partierna bytt plats. Numera är partierna till vänster mer positiva till EU och de till höger mer skeptiska. Rädslan för överstatlighet har från vänsterns sida bytts till en förhoppning om starkare politik, inte minst på miljöområdet. Nu är det snarast partier högerut - och inte minst Sverigedemokraterna - som i linje med Weimers utspel är kritiska till att släppa makt till Bryssel.

Klimatet finns mest i Nordeuropa

Så om nu klimatfrågan är ett område där EU kan visa musklerna undrar man kanske vilken plats klimat och miljö har i EU-kampanjerna. Analyser från 2019 visade att miljö- och klimatfrågan framförallt lyftes i nord- och mellaneuropa (Novelli & Johansson, 2019). I de södra och östra delarna av EU var andra frågor i topp, såsom välfärd och ekonomi. Men Sverige stack ut, där 19 procent av partiernas kampanjbudkskap handlade om miljöfrågor. Irland och Finland (15%), Danmark (13%) och Luxemburg (10%) kom därefter. I Bulgarien handlade inte en enda affisch, annons, tv-reklaminslag eller Facebookinlägg om klimat eller miljö och i många andra länder i syd- och östeuropa var siffran endast någon enstaka procent. Men som sagt nordeuropa hade många klimatbudskap 2019 och det finska Miljöpartiet undrade om naturen skulle "skyddas eller förstöras" och uppmanade väljaren att visa sin sanna "natur" (bild 2).

Bild 2

Kärnkraft är också miljö

Inom forskning pratas det ofta om framing eller gestaltning, hur ett budskap ramas in för att nå fram. Forskarna studerar också hur olika gestaltningar tävlar med varandra, men också hur de ibland "reframas", det vill säga tolkas om så att de kan användas som argument för den egna politiken. Politiska sakfrågor är ofta mångfacetterade, vilket gör att de kan omtolkas eller ses ur flera perspektiv. 

 

Bild 3

En av de mer intressanta är hur kärnkraftsfrågan gått från "miljöskurk" till "miljökämpe". Traditionellt har motståndet mot kärnkraften varit en av miljörörelsernas viktigaste frågor. Kärnkraften har setts som miljöfarlig ur en mängd olika perspektiv - både ifråga om uranbyrning, drift och förvaring av använt känrbränsle. Men i takt med krav på minskad använding av fossila bränseln och ett ökat behov av elektrifiering har partier som varit positiva till kärnkraft sett en chans att gestalta kärnkraften som en "klimaträddare", vilket exempelvis Moderaterna gjorde i EU-valet 2019 (se bild 3) även om de inte var först (det var Liberalerna 2006).

 

Klimataffischer i EU

Miljöfrågan är inte bara en svensk angelägenhet i EU-kampanjer - även om den mest verkar vara en nordvästeuropeisk. Tittar vi på valaffischer från kampanjhistorien har det blivit vanligare med klimatbudskap och miljöfrågor över tid och de som finns i EEMC:s arkiv från de första valkampanjerna handlade framförallt om kärnkraft och motståndet mot den. Ofta var det de gröna partierna men också kommunistiska partier som kampanjade för en bättre miljö. På kärnkraftstemat hade franska Les Verts 2004 ett vindkraftverk som blåser bort symbolen för kärnkraft med en välkänd antikärnkraftslogan: "Kärnkraft? Nej tack!" (Bild 4).

 

Bild 4

 

 

Men oftare är affischerna från 1980- och 1990-tal mer allmänt hållna med förhoppningar om ett mer hållbart samhälle och renare miljö, som exempelvis de italienska kommunisternas affisch från 1984 där trädet ställde frågan: "Vad är kvar om de dödar mig?" Uppmaningen var att rösta på PCI för vacker miljö (Bild 5).

 

 

Bild 5

 

Eller varför inte det tyska Miljöpartiets påstående att "konsumenter och bönder vill ha rena jordbruksmaskiner" där röken från fabrikerna bildar en karta av Europa (Bild 6).

 

Bild 6

Mer specifika miljöbudskap som återkommer när man bläddrar igenom databasen är kritik mot genmodifering och kloning. Men ibland blir det väldigt specifikt. Svenska Kristdemokraterna satsade 2004 på väldigt konkreta sakbudskap om vad som måste göras inom EU. En affisch med svanar hade en uppmaning att fartyg med enkelskrov måste förbjudas på Östersjön för att förhindra utsläpp som skadar miljön. Så långt från allmänna budskap som man kan komma (Bild 7).

 

Bild 7

Den affisch som gjort mig mest brydd var det holländska partiets Partij voor de dieren (djurens parti) som sade nej till plastsoppa 2014. Om det är en appell mot nedskräpning av haven eller mikroplaster i maten vet jag inte riktigt. Notera att boktstaven E är ersatt med eurosymbolen (Bild 8).

Bild 8

 

Klimatet 2024

Som nämndes i inledningen har EU antagit ett stort klimatpaket och de EU-positiva partierna kommer säkert att använda det som ett argument för EU och det egna partiet i valet 2024. Men kritiska röster höjs och inte minst bland lantbrukare och andra som menar att klimatpaketet är för långtgående. Men var så säker. Klimatfrågan kommer finnas på dagordningen även 2024. Frågan är väl om det blir så i hela EU eller om klimatet mest finns i nordväst?

av Bengt Johansson