Är valnyheterna annorlunda på nätet?

När Medievalsundersökningarna startade 1979 var det givetvis nyheter på papper och via etermedier som gällde. Vi visste ju knappt ens vad en dator var på den tiden och mobiltelefoner och internet fanns bara i fantasin, om ens där. Men även om medielandskapet har förändrats sedan dess har Medievalsundersökningarna hållit fast vid de traditionella plattformarna, framförallt för att kunna jämföra resultaten över tid.

Men ni undersöker ju bara papperstidningen!

När Jesper Strömbäck och jag är ute och pratar om resultaten från våra studier om svenska mediers valbevakning händer det inte allt för sällan att någon (oftast de som kommit lite sämre ut) viftar bort slutsatserna med argumentet att vi inte tittar på onlinenyheterna. Vi brukar då hänvisa till en studie av Marina Ghersetti från 2011 som jämförde valnyheter online och offline. Hennes slutsats var att mediebilden var ganska lik, oavsett plattform, även om det fanns mer nyheter på nätet.

Valnyheter online och offline 2022

Tillsammans med Mediestudier bestämde vi att ta tjuren vid hornen i valet 2022 och se om det låg någonting i kritiken, att mediebilden av valet kanske skiljer sig åt beroende på var väljarna möter nyheterna. Sagt och gjort. Kalle Färm (som är vår eminente professionelle kodare av nyheter) analyserade de två sista valveckornas valnyheter på nät och papper/etermedievågor. Rapporten som släpps idag innehåller många tabeller där vi på olika sätt försöker analysera hur valnyheter online och offline eventuellt skiljer sig åt.

Jag var lite nervös

Sanningen är att jag var lite nervös när jag satte mig med datamängden. Tänk om det visar sig att mediebilden av valet är väsensskild beroende på plattform! Vad gör vi då? Hur ska vi kunna jämföra bakåt? Vad står våra siffor egentligen för? Men när siffrorna trillade in gick pulsen ner. Likheten var slående. Visst fanns det mycket mer nyheter online än offline (ca tre gångar så mycket), men mediebilden av valet skilde sig inte särskilt mellan nät och papper/etermedievågor. Visst fanns det en del skillnader för olika medier när man gräver på djupet, men vår slutsats är tydlig: mediebilden av valet är likadan oavsett plattform.

Podd och rapport

Idag släpps rapporten och Jesper och jag är med i Mediestudiers podd och berättar om resultaten . Mycket nöje! Nu är det "bara" en rapport kvar att skriva om valet 2022 innan det är dags att ta sig an EU-valet 2024. Mycket val blir det!

Lyssna på Mediestudiers podd HÄR.

Läs den nya rapporten HÄR.


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

En dag ringde Uppdrag Granskning och ville prata

Bild
Vi har alla sett dem. Intervjuerna där makthavaren ställs till svars av Janne Josefsson eller någon av hans kollegor. Blicken flackar, flosklerna haglar och svetten börjar tränga fram i pannan. En del kan inte säga nåt alls utan blir helt tysta, Varför ställer makthavare upp på sådana här intervjuer? Det är ju som att be om att få tappa ansiktet offentligt. Faktum är att de inte gör det. Inte längre. En dag ringde Uppdrag Granskning Gårdagens UG handlade att makthavare allt oftare avböjer medverkan i UG, att det blivit svårare och svårare att få dem som granskas att ställa upp på intervju. De går kanske med på mailssvar, men en regelrätt ansvarsutkrävande intervju vill de inte vara med om. Givetvis faller lite av formatet för UG när en part inte "spelar med" utan väljer en annan väg att kommunicera, eller inte kommunicera alls. För att ge lite forskarperspektiv fanns jag med i programmet och fick säga några ord. En trend som pågått länge När jag gjorde intervjun med UG kändes
Läs mer