Seminarium om ny bok: EU i svenska medier

Idag var det Mediestudierseminarium med anledning av boken EU i svenska medier där jag fick vara med och presentera forskningsresultat från boken och sedan prata om EU-journalistik i Sverige med de andra panelisterna (Annika Ström Melin, Pia Bernhardson och Göran von Sydow). Samtalen leddes proffsigt som alltid av Mediestudiers föreståndare Ulrika Beck-Friis. 

Min insats handlade som sagt främst om att presentera forskningsdelarna som bygger på en innehållsanalys av de stora nyhetsredaktionernas och ett urval av lokaltidningars bevakning av EU-valen 1995-2019. I boken skriver kollegan Peter M Dahlgren och undertecknad varsitt kapitel om hur rapporteringen av EU-valet sett ut över tid. 

I presentationen sammanfattar jag några slutsatser (se nedan), men mer finns att läsa i rapporten och sedan kan man ju titta på seminariet om det är trevligare att höra det sägas och se vad vi pratade om i diskussionerna.

 

Några slutsatser

- EU-valet får mindre uppmärksamhet i nyheterna är är fortfarnade ett andra rangens val i nyheterna i jämfört med riksdagsvalet

- EU-valet 2019 bröt en nedåtgående trend. Större intresse än på länge

- Större intresse i kvällspressen över tid, mindre i storstadspressen

- Mer tolkande journalistik i EU-valsbevakningen över tid - framförallt i storstadspress 

- EU-valsbevakningen är mer tolkande än rapporteringen av riksdagsvalet

- Uppmärksamhet för partierna är delvis opinionsspeglande, men skandaler, opinionsraketer och enskilda händelser betyder mer för rapporteringen jämfört med riksdagsval

- Att regeringsfrågan inte finns med i valrörelsen förändrar karaktären på bevakningen


Titta på seminariet HÄR

Ladda ner boken HÄR

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer