söndag 17 juni 2018

"På rätt väg": att argumentera för fortsatt politik - Veckans valaffisch v.24

Inom loppet av några veckor under försommaren 2018 lämnade två av partiledarna från sjuttiotalet jordelivet. Såväl Per Ahlmark, som ledde Folkpartiet 1975-78, som hans efterträdare Ola Ullsten, partiledare 1978-83, var centrala politiska gestalter under de borgerliga regeringsåren 1976-82.  Efter valet 1976 bröts det flera decennier långa socialdemokratiska regeringsinnehavet och en koalition med Centern, Folkpartiet och Moderaterna bildades. Redan från början fanns stora oenigheter inbyggda, och frågan om kärnkraften spräckte regeringen på hösten 1978.

Hur skulle nu Sverige regeras? Det mest naturliga hade kanske varit ett nyval, men den borgerliga riksdagsmajoriteten motsatte sig detta. Ullsten som var ny partiledare manövrerade skickligt och lyckades få indirekt stöd för en ren folkpartiregering genom att Socialdemokraterna lade ned sina röster.

Sett till numerärt stöd i riksdagen var Ullstens regering den svagaste sedan 1920-talet. Och sittande regeringar får ofta stryk i opinionen. Att agitera för förändring kan – generellt sett – vara lättare än att argumentera för det bestående. Så frågan Folkpartiets strateger i 1979 års val måste ha ställt sig är: hur går man in i en valrörelse i bräcklig regeringsställning och övertygar väljare om att man dels har gjort det bra hittills och dels är bäst skickade att leda landet också i framtiden?



Folkpartiet valde temat ”fortsättning” på en lång serie affischer. ”Fortsätt ge mer tid för barnen” stod det på en av dem, med hänvisning till den utbyggda föräldraförsäkring som klubbats under regeringens korta tid. 


På den största affischen tittar en svartvit Ullsten rakt på oss betraktare. Texten säger att vi är på rätt väg nu och att ”du”, väljaren, får ta ställning till hur ”fortsättningen” ska bli. Merparten av budskapet är underförstått: röstar du inte på oss bryts den goda utvecklingen. Sverige kör vilse. Eller helt av vägen.  Det är bara Folkpartiet som kan hålla den rätta kursen. 

Valet 1979 gick hyggligt för Folkpartiet med ett förlorat mandat. Med minsta möjliga marginal stod sig en borgerlig majoritet, och de tre partierna kunde på nytt bilda en koalition. Nästa regeringskris kom våren 1981. Denna gång var det Moderaterna som lämnade regeringen på grund av den uppgörelse om skatterna som Centern och Folkpartiet gjorde med Socialdemokraterna.  
 



 //Nicklas Håkansson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar