tisdag 12 januari 2021

Ord är handling - men vems är ansvaret?

Att "ord är handling" lärde jag mig en gång när jag studerade teologi i tidernas begynnelse, det vill säga i mitten av 1980-talet. Teologer som inspirerades av kontinental existentialistisk filosofi menade att själva orden hade skaparkraft, det var berättelsen som befriade. Den danske teologen Johannes Sløk fångade in det när han skrev "när Gud sent omsider lät höra av sig, gjorde han det genom att berätta en historia" (fritt översatt från danska och mitt minne). Våra ord har konsekvenser, det är inte bara "något man säger". Ord är handling. Ord får saker att hända.

Det är sådana saker som kommer upp i mitt huvud när jag betraktar de smått osannolika händelserna då Trumpanhängare bröt sig in i kongressen i Washington DC. En utvikning krävs dock. Jag är inte alls särskilt förvånad över att det blev oroligheter. Trodde det skulle ske direkt efter valdagen. Det mest förvånande är väl att Trumpanhängarna lyckades ta sig in i byggnaden. Många har redan påpekat att reaktionen och förberedelser av polis och säkerhetsstyrkor nog hade varit annorlunda om det inte rört sig om vita demonstranter som stödde presidenten. 

Men om vi lämnar själva stormningen och istället funderar lite på effekterna av det vi säger. Vad är vi egentligen ansvariga för? Vi har ju frihet att yttra oss - inom vissa begränsningar - men vilket är mitt ansvar om andra inspireras av det jag säger? Det jag säger kan ju faktiskt vara brottsligt; förtal eller hets mot folkgrupp, men också anstiftan till brott eller stämpling. Mårten Schultz gör som vanligt en bra genomgång om flera av de här sakerna i SvD

Var Donald Trumps agerande i att hetsa sina anhängare brottsligt? Det pratas om en ny riksrätt eller kanske åberopande av det 25:e författningstillägget. Tillägget handlar om att presidenten kan avsättas om han inte bedöms kunna fullgöra sitt uppdrag. Men ärligt talat är det en högoddsare. Trump lär sitta kvar till ämbetstidens slut och jag är inte säker på att det mest strategiska på lång sikt att fortsätta jaga Trump, varken partitaktiskt (från Demokraterna eller de som vill utmana Trumpismen i Republikanerna) eller ur ett långsiktigt demokratiskt perspektiv.  

Men Trumps skuld för det som skedde har direkt kopplats till hans kampanjtal före stormningen. Det är dock inte första (eller sista) gången resonemang förs om vilket ansvar den som uttalar något i offentligheten har för det sagda. En del minns kanske hur den amerikanske politikern (guvernör och vice-presidentkandidat) Sara Palin publicerade bilder med kikarsikten över demokratiska politiker. Sedan sköts den demokratiske politikern Caroline Gifford vid ett valmöte i Tuscon. Men Palin förnekade sambandet, mellan retorik och konsekvenser. Men även i helt andra sammanhang görs koppling mellan kommunikation och handling. 

Det har diskuterats om Goetehs bok Den unge Werthers lidande skapade en självmordsvåg bland unga män i slutet på 1700-talet. På samma sätt har vid flera tillfällen rockartister anklagats och även åtalats för att deras texter skulle ha inspirerat ungdomar att begå självmord eller att utföra skolskjutningar. Det har också förts hetsiga diskussioner om vilket ansvar opinionsledare och influencers (egentliga en tautologi) har för sina "svansar".

Kommunikation kan vara skadligt. Det är det ingen tvekan om. Allt ifrån att skapa falska föreställningar om hur verkligheten ser ut till att uppmuntra anhängare att hata och hota och till och med begå handfasta brott. Problemet är dels svårigheten att säkerställa sambandet. Hur ska man kunna avgöra exakt vad det är som påverkat någon att begå ett brott? Kan vi någonsin avgöra vilken effekt en tidningsartikel, tweet eller sångtext egentligen har? I många fall blir skulden mer moralisk än juridisk. Dels ska eventuella skador alltid vägas mot yttrandefriheten, att vi har rätt att säga det vi tycker. Avvägningen mellan det demokratiska grundfundamentet att vår uttrycka åsikter, mot de negativa konsekvenser det kan få för andra människor. I cocktailen kan vi dessutom slänga in att vi kanske inte alltid bokstavligen menar det vi säger. Vad är egentligen vårt ansvar?

Diskussionen om vilket ansvar vi har för det vi säger dök inte upp när the Quanon Shaman tog sig in i USA:s kongress efter att ha lyssnat på Donald Trump. Den lär återkomma.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar