Ett nytt kapitel om valrörelsedebatter (OBS! Inte corona!)

Ibland händer det saker som inte rör corona. Nästan svårt att tro efter flera månader i coronaland. Men igår damp det ner en forskningsnyhet som inte handlade om den pågående pandemin. Tillsammans med kollegan Nicklas Håkansson har jag skrivit ett kapitel om de svenska tv-debatternas historik och utveckling i valrörelserna. Den ges ut i en bok där forskare runt om i världen skrivit om sina respektive länder och vilken roll de tv-sända debatterna haft och har i valrörelserna.

Nicklas och mitt kapitel - Swedish Election Debates. A Long Tradition Adapting to New Times - berättar hela historien, inklusive för-historien med radiodebatterna. Länge var debatterna stöpta i samma form: 1) alla partier som satt i riksdagen fick vara med, 2) de styrdes av SR/SVT men förhandlingar förekom med partierna, 3) "stoppursstil", dvs. strikt fördelning av talartid, 4) partierna bestämde ämnen och 5) journalister som ledde debatten var endast ordförande, som inte ställde frågor utan mest fördelade ordet.

Även om journalisterna flyttat fram positionerna från 1960-talet och framåt där det infördes andra former av valbevakning frikopplat från politikernas kontroll, var ändå partiledardebatterna i stort sett oförändrade. De såg länge ut som de alltid gjort. Men i takt med ökad konkurrens bröts även detta programformat delvis upp. TV4 valde att 1998 göra en ny form av partiledardebatt där journalisterna visserligen valde ämne, men politikerna fick mer fritt debattera. Det ändrade spelplanen rejält.

Under det senaste decenniet har varken SVT eller TV4 monopol på partiledardebatter i valrörelserna. De står som spön i backen, då flera tidningsredaktioner sänder tv-sända debatter via webben. Det mest förvånande är kanske att så många fortfarande ser slutdebatten i SVT. I valet 2018 uppgav 58 procent av svenska väljare att de bänkade sig framför en skärm av något slag.

Läs mer om boken här.



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer