När jag var krönikör....

I många år - närmare bestämt mellan 1998 och 2013 - var jag krönikör i Borås Tidning. När jag rekryterades av dåvarande chefredaktör Jan Öjmertz var det enda kravet att det skulle handla om medier och gärna ha en knorr på slutet. Efter bästa förmåga försökte jag hålla mig till den kravspecifikationen och resultat blev en mängd olika texter, där journalistik och politisk opinionsbildning samsades med mer allmänna funderingar kring mediesamhället och medieutveckling. 

Sammantaget blev det 87 texter i tidningen, en del blev bättre än andra. Ofta försökte jag knyta an till en aktuell fråga eller någon debatt som just förts för att vara lite nyhetsmässig. Dessutom ville jag vara lite personlig och om det gick ta in egna erfarenheter i texterna. En gång skrev jag om hur det kändes att lite oväntat vara med i en blogg efter att ha haft ett privat samtal med en person (Jag har blivit bloggad). En annan gång resonerade jag om varför jag som ung student till slut bestämde mig för att skaffa en tv-apparat.

Det finns ett avbrott i strömmen av krönikor eftersom jag tackade för mig 2004, då min arbetsbelastning var lite för hög. Men saknaden av att skriva krönikor blev för stor och till slut frågade jag redaktören om jag kunde få återkomma i krönikörlaget. I mars 2005 var jag på banan igen, med lite längre intervall mellan krönikorna fram till 2013.

Texterna mellan 1998 och 2004 samlade jag ihop i en lite skrift, mest för att veta var jag hade dem. Den går att läsa här om man är intresserad. De andra krönikorna är numera bakom betalvägg och därför tänkte jag återpublicera dem på bloggen framöver. En (gammal) krönika i veckan, med en förklaring eller försvarstal som inledning. Jag har också gjort kortare inhopp på nättidningen Alba, på Elfsborgs webbplats och i tidningen Kommunal ekonomi. Även dessa kommer att läggas upp på bloggen framöver.

Vissa texter håller ganska bra medan andra gnagts sönder av tidens tand. Men det må vara hänt. Krönikor är ju lite av en färskvara och det kan så här retrospektivt vara spännande att fundera lite på vad som skett sedan texterna publicerades första gången. Kanske är problematiken densamma eller har vi hamnat något helt annanstans än jag såg från min dåvarande horisont?

 Länk till krönikeboken.

 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer