onsdag 29 augusti 2018

Släpp in konstnärerna igen!

I mina kontakter med partier och bransch är det tydligt att reklambyråerna inte tycker att politisk reklam är så hett. Många tackar nej till uppdrag från politiska partier och därmed får partierna göra jobbet själva eller vända sig åt annat håll. Valaffischer har sedan länge varit en produkt som reklambranschen tagit hand om och givetvis då också starkt påverkat innehåll och form, även om partierna haft sista ordet. Vi har i boken Politik i det offentliga rummet (Carlssons förlag) visat att från efterkrigstiden och framförallt under 1960-talet och framåt har reklamens tankefigurer dominerat. Jag vet inte om partierna sörjer att reklambranschen tar sin hand från politisk reklam, men kanske kan det bli en nytändning? Nu finns chansen att hitta nytt formspråk och jag skulle inte bli ledsen om partierna 2022 bestämmer sig för att gå en sekel tillbaka och låta illustratörer och konstnärer ta hand om affischerna igen. Det skulle särskilja politisk reklam från kommersiell och kanske ge en helt ny synlighet och möjlighet att arbeta med symbolik igen.

Som lite tips på hur det kunde se ut när affischer var en produkt av konstnärer och illustratörer kommer här fyra konstnärer/illustratörer från 1900-talets första hälft som alla gjorde politisk reklam. Flera av dessa var visserligen också reklamare, men den konstnärliga ambitionen var tveklöst högre än idag.
 
Ivar Starkenberg (1886-1947) var en politisk karikatyrtecknare, satirtecknare, skämttecknare, författare och journalist. Under 1920-talet gjorde han affischer för Socialdemokraterna där udden var riktad mot de borgerliga partierna och deras politik. Han karikatyrer handlade ofta om borgerliga partiledare där budskapet var att avslöja hur makten "egentligen" utövades eller motståndarnas "sanna" åsikter.





Mauritz (Moje) Åslund (1904-1968) var reklamkonstnär, målare, tecknare och teaterdekoratör. På 1920- och 1930-talet gjorde han många affischer och då även valaffischer för Högerpartiet. Åslunds stil med starka klara färger och slagkraftig retorik är fortfarande mycket effektiv som politisk reklam. 
 


Axel Sjöberg (1866-1950), konstnär och illustratör. Sjöberg brukar betraktas som upptäckaren av Stockholms skärgård i svensk konst. Inte så flitig som valaffischtecknare men gjorde kommunisternas affisch inför valet 1932.



Även Anders Beckman (1907-1967) som grundade Beckmans reklambyrå gjorde uppmärksammade valaffischer. Folkpartiets "Slit bojorna" från 1935 har Anders Beckmans signatur.



Med andra ord kan, om partierna ger sig själva chansen, valet 2022 bli en nystart för den politiska reklamen. Men varför vänta? Det är ju val till EU-parlamentet redan 2019!





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar