Skandaler på LSE (vol 2)

Nu är jag hemma igen efter en helgkonferens i London. På den sista sessionen presenterade jag och Mats Ekström vårt paper om "Disputable truth claims", där vi analyserar hur journalistiken använder citeringstekniker och olika journalistiska genrer för att hantera osäkra fakta. Fallet som vi använde var Littorin-affären 2010 och vi tittade särskilt på hur medierna hanterar konfrontationsintervjuer. Nu ska vi samla in fler exempel på konfrontationsintervjuer och har någon exempel så är jag tacksam om ni skickar dem till mig.
Jag lyssnade även på andra spännande papers. I ett presenterade Sigurd Allern och Ester Pollack från JMK resultat från ett kapitel i en kommande bok om skandaler, som de är redaktörer för. Kapitlet var en kvantitativ undersökning av skandaler i de nordiska länderna sedan 1970-talet. Det visade sig att antalet skandaler ökat dramatiskt de senaste 10 åren och att de oftast handlar om ekonomiska skandaler. Dessutom indikerar resultaten att kvinnliga politiker oftare avgår än sina manliga kollegor. Det ska bli mycket spännande att läsa boken när den publiceras strax efter jul.
I ett annat paper skrev Sandra Jacobs and Thomas Schillemans om hur medieskandaler förändrar myndigheters sätt att organisera sin verksamhet i Belgien. Tentativa resultat visar att man förstärker ansvarskedjor och blir försiktigare.
Mia-Marie Hammarlins paper hette ‘Who Am I Now?’: Existential Dilemmas in the Wake of Media Scandals. Där visar hon hur politiker och makthavare som utsatts för mediedrev reagerar som privatpersoner. Hon visar saker som man inte ofta tänker på, som att även personer som är vana vid medier reagerar mycket starkt och att de ser sitt liv som ett "före och efter" skandalen. Mediedrev påverkar människor mycket starkt.
Christina Holtz-Bacha and Eva-Maria Lessinger från Tyskland visade i sitt paper hur skandaler fungerar där medierna är de som själva är i fokus. Analyserna byggde på en stor skandal i Tyskland där veckotidningen Bunte avslöjades med att ha spionerat på tyska politiker.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer