Tydligen har jag träffat rätt i att uppmärksamma negative campaigning i svenska valrörelser. Den senaste veckans snackis i politiksverige har varit Mats Odells angrepp på Mona Sahlin om "Tobleronepolitik". Om Odell ville lansera ett begrepp som kritiserar de rödgrönas vallöften har han knappast lyckats. Tobleronepolitikens eventuella sakpolitiska substans är nog avskriven. Ville däremot Odell påminna väljarna om Tobleroneskandalen träffade han kanske mer rätt. Men debatten visar snarare risken med negative campagining; den kan slå tillbaka med stor kraft. Odell tänker sig nog för en extra gång innan han använder begreppet offentligt igen.
Att låta enskilda personer stå i centrum för negative campaigning blir också den tredje kategorin från den svenska valrörelsehistorien. I exemplet från Parantesvalet 1920 gick högern hårt åt socialdemokraterna och liberalerna. På affischen sår Hjalmar Branting draktänder och bakom honom växer liemannen upp. Den liberale ledaren Nils Edén går vid sidan och sår liberalism med samma resultat. Med draksådd menas så utspridande av fördärvbringande åsikter eller läror, eller en handling som leder till ödesdigra följder. Till skillnad från Odells Tobleronepolitik handlar personangreppet från 1920 inte om de enskilda politikernas karaktär eller vandel, utan de får snarare personifiera den politik/ideologi partiet står för.
Tydligen har jag träffat rätt i att uppmärksamma negative campaigning i svenska valrörelser. Den senaste veckans snackis i politiksverige har varit Mats Odells angrepp på Mona Sahlin om "Tobleronepolitik". Om Odell ville lansera ett begrepp som kritiserar de rödgrönas vallöften har han knappast lyckats. Tobleronepolitikens eventuella sakpolitiska substans är nog avskriven. Ville däremot Odell påminna väljarna om Tobleroneskandalen träffade han kanske mer rätt. Men debatten visar snarare risken med negative campagining; den kan slå tillbaka med stor kraft. Odell tänker sig nog för en extra gång innan han använder begreppet offentligt igen.
Att låta enskilda personer stå i centrum för negative campaigning blir också den tredje kategorin från den svenska valrörelsehistorien. I exemplet från Parantesvalet 1920 gick högern hårt åt socialdemokraterna och liberalerna. På affischen sår Hjalmar Branting draktänder och bakom honom växer liemannen upp. Den liberale ledaren Nils Edén går vid sidan och sår liberalism med samma resultat. Med draksådd menas så utspridande av fördärvbringande åsikter eller läror, eller en handling som leder till ödesdigra följder. Till skillnad från Odells Tobleronepolitik handlar personangreppet från 1920 inte om de enskilda politikernas karaktär eller vandel, utan de får snarare personifiera den politik/ideologi partiet står för.
Kommentarer
Skicka en kommentar