Propagandainspektionen (vecka 7): Dags för EU-val och Propagandainspektionen återuppstår

Den 9 juni 2024 är det för sjunde gången dags för oss i Sverige att gå till valurnorna och rösta fram våra representanter till EU-parlamentet. Med andra ord blir det snart valkampanj igen och även om själva kampanjen lär dröja har det börjat röra på sig så smått. Turbulensen om vilka som skulle bli Kristdemokraternas toppkandidater har väl ingen kunnat missa. Men för några dagar sedan presenterade också Sverigedemokraterna sina toppnamn och öppnade kanske dörrarna igen för en Swexit.  


En grej om EU-valskampanjer varje vecka

Precis som Propagandainspektionen gjorde inför den svenska valrörelsen 2022 kommer vi även nu posta ett inlägg varje vecka. Till en början blir det mest tillbakablickar mot tidigare valrörelser - både i Sverige och andra EU-länder. Detta är möjligt eftersom det på forskarnätverkets EEMC:s webbplats finns valaffischer insamlat från det första EU-valet 1979 och framåt. Arkivet är inte fullständigt men fylls hela tiden på när nya affischer hittas i arkiv och på andra ställen. Har ni som läser afficher eller bilder på affiscer tar vi tacksamt emot dem. Det finns stora luckor, inte minst i Sverige från kampanjerna före 2009.

Propagandainspektionen och forskning om EU-val

Propagandainspektionen (dvs. Nicklas Håkansson, Orla Vigsö och undertecknad) är medlemmar i forskarnätverket EEMC (European Election Monitoring Center) där vi med kollegor i alla EU-länder (och Storbritannien) undersökt hur partierna kampanjat inför EU-val.

Vi har skrivit böcker om valkampanjerna 2014 och 2019 och planerna är att det ska skrivas en bok även efter detta val om partiernas valaffischer, valfilmer och andra kampanjkanaler. Dessutom har Institutet för mediestudier publicerat rapporter om hur medierna bevakat EU-val där vi medverkat. Vi hoppas att det även denna gång finns möjlighet att undersöka hur de svenska medierna rapporterade om EU-valrörelsen. 

Här är en lista över några publikationer vi varit inblandade i och är någon intresserad av ett kapitel eller två som inte är tillgängligt online är det bara att höra av sig.

The 2019 European Election Campagin. In the Time of Populism and Social Media

Political Advertising in the 2014 European Parliament Elections

EU i svenska medier
 
När besluten drog till Bryssel stannade journalistiken hemma
 
 






Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer