Propagandainspektionen (vecka 33) - Propagandaprylar

Partierna satsar inte bara på valaffischer, reklamfilm och sociala medier under valrörelsen. Nu när valstugorna öppnat finns det också en massa profilprodukter, eller prylar om man så vill, att samla på sig. Det är knappar, pennor, tändstickaskar, ballonger, solkräm, plåster och andra pryttlar med partiets logga på. Ibland finns det också en mer eller mindre fyndig text på produkten. Janne Sundling skriver i sin bok Rösta! Om PR, prylar och påverkan att partierna spenderade ca 5 miljoner på profilprodukter vid valen i mitten av 00-talet. Siffran är troligen större idag.

 

Rötterna i 1960-talet

Sundling spårar trenden tillbaka till 1960-talet då Folkpartiet hade både halmhatt och t-shirts på valarbetarna med budskapet om att "Rösta ungt". Men även de politiska knapparna såg sitt ljus vid samma tid, inte minst via FNL-rörelsen. Sedan har floran av prylar bara växt och Sundling menar att Ny Demokrati 1991 tog pryltemat till nya höjder då partiet erbjöd försäljning av allt möjligt (slipsar, klockor, hattar, t-shirts och mycket annat). Kanske inte en slump med tanke på att Bert Karlsson var partiledare och van vid att kunna göra affärer av det mesta.

Partikarameller lär Moderaterna varit först med 1985 och Vänsterpartiet kontrade många år senare (2006) med att dela ut tandborstar. Men syftet var inte att göra en motkampanj mot Moderaternas godis utan att förbättra tandvården. Andra exempel från valrörelsehistorien som Sundling nämner är kundvagnspoletter, golfbollar, halsremmar för nycklar, hink och spade, termosar. Endast fantasin och ekonomin sätter gränserna.

Årets partiprylar

Vad hittar vi då i årets skörd från valstugorna? Där finns givetvis de politiska knapparna. Alla partier har knappar med den egna loggan och Ung Vänster visar motviljan mot SD med ett förbudsmärke över motståndarens partinamn. Moderaterna väljer att frångå den klassiska blå signalfärgen och har knappar med M-loggan i alla möjliga färger. Intressantast är kanske Socialdemokraternas Magdalena-knapp. Precis som Per-Albinvalet 1936 och Erlandervalet 1968 ses valet som en förtroendeomröstning för partiledaren. Givetvis med bakgrund av hennes starka förtroendesiffror. Det räcker med en bild, inte ens namnet behövs.

Men det finns andra giveaways. Centerpartiet har ekologiska fröer att dela ut. Kristdemokraterna delar ut paket med solskyddskräm med budskapet ”Inte röd, inte brun” och Moderaterna fortsätter med sin inslagna väg med att dela ut godis i formen av tablettaskar. Det innovativa för året är QR-koden på paketet med budskapet ”Det här är en valstuga”. Om man scannar den kommer man till partiets digitala valstuga. Ett kul grepp! Sedan finns det armband och lite andra prylar och när vi scannar av valstugorna nästa gång får vi säkert med något nytt, om inte annat fler knappar.

 

Propagandaprylarnas funktion

Men varför finns politiska prylar? Vilken funktion har de? Främst är de kanske humörhöjare. Det är roligt att ge bort något och lika kul att få grejor. Men utöver det? I grunden syftar de givetvis till att sprida partiets namn och budskap. Men det görs på lite olika sätt. En variant av giveaways är de som mottagaren aktivt bär för att göra reklam för partiet. Här är den politiska knappen det bästa exemplet. Den andra varianten är de som egentligen inte direkt har med partiet att göra, där funktionen av prylen är en annan. Men eftersom namnet på partiet är tryckt på pennan, usb-minnet, kassen, badbollen eller vad det nu är görs det reklam för partiet ändå. Den tredje är en pryl där funktionen är en del av budskapet. Vi nämnde tandborsten som en del av Vänsterpartiets kampanj för tandvården och i årets val är Centerns ekologiska fröer en koppling till partiets miljöprofil (eller kanske dess tillväxtvänliga politik?) KD:s solkräm (som Moderaterna använt tidigare val) kopplar samman solbränna med politisk färg. Uppfinningsrikedomen är stor och ska jag vara ärlig är de politiska prylarna mer innovativa än valaffischerna!

Har ni därute hittat andra roliga prylar? Tipsa gärna och ta en bild!

 
Av Bengt Johansson