Propagandainspektionen (vecka 4) - Inga experiment! Erlander, Adenauer och det trygga alternativet

Det trygga 50-talet hade inte hunnit ersättas av en ny, mer händelserik tid, när Socialdemokraterna 1960 gick till val som det stabila och säkra alternativet. Och att socialdemokratin var stabilt förankrad vid makten kunde inte förnekas vare sig av anhängare eller av motståndare. Stora grupper av väljare, till och med de i yngre medelåldern, hade inte varit med om något annat än att Socialdemokraterna regerat.

Partiets paroller om arbete och pension var redan väl inarbetade och särskilt pensionerna hade varit föremål för en intensiv politisk strid som kulminerade i folkomröstningen 1957 och i det efterföljande extravalet 1958. Att neutraliteten lyftes fram var kanske lite mer överraskande eftersom utrikes- och försvarsfrågor sällan spelade någon roll i valrörelserna.

Men efter Hjalmarsonaffären 1959, när Högerledaren skarpt kritiserat Sovjetunionen och skapat en diplomatisk kris, kunde Socialdemokraterna använda också neutralitetspolitiken som en del av det trygga välbekanta budskapet: med Erlander och Socialdemokraterna fortsätter vi på den sedan länge inslagna kursen – inga äventyrligheter!

 


En återanvänd pendang

Rubriken ”Inga äventyrligheter” är en direkt pendang till de tyska kristdemokraternas kanske mest kända slogan under efterkrigstiden. Även här fanns i bakgrunden något som kunde uppfattas som utrikespolitiska äventyrligheter. Det socialdemokratiska oppositionspartiet (SPD) hade föreslagit att Västtyskland skulle lämna NATO samtidigt med ett motsvarande utträde ur Warszawapakten för DDR. Förbundskansler Konrad Adenauer hade reagerat med att hävda att Tysklands existens stod på spel. I valen 1957 användes slagordet Keine Experimente! just för att peka på den trygga kurs som Adenauer och kristdemokratiska CDU stått för ända sedan 1949 och förbundsrepublikens bildande. Själva uttrycket var – kanske inte överraskande – ett från historien återanvänt sådant. Det katolska Zentrumspartei hade använt frasen i sina kampanjer redan under mellankrigstiden.

Hur gick det i valen? I Tyskland blev valet 1957 en succé för Adenauer. CDU och systerpartiet CSU fick absolut majoritet i Förbundsdagen – en unik situation. SPD fick chansen att regera först 1969 när Willy Brandt tog över. I det politiskt betydligt stillsammare svenska valet 1960  gick Socialdemokraterna framåt med tre mandat. Det dröjde till 1976 då väljarna – äventyrligt eller ej – röstade fram en mer enad borgerlighet till makten, och ett 44-årigt S-regeringsinnehav var över.

/Nicklas Håkansson

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Propagandainspektionen (vecka 1) - Våra favoritaffischer!

Varför skulle myndigheter inte berätta allt de vet? En liten undersökning med en hypotetisk fråga

Propagandainspektionen (vecka 26) - Den PR-kunnige uppkomlingen: Gustav Vasa, del 1