Sveriges mest berömda sms?

Idag fick jag ett sms som var berömt redan innan det var skickat. Regeringen hade gett Folkhälsomyndigeten och MSB i uppdrag att utnyttja sms för att kommunicera med medborgarna under covidpandemin. Budskapet var att vi skulle gå in på krisinformation.se och ta del av de skärpta reglerna. 

Det finns en hel del att säga om det här. För det första är sms egentligen ingen speciellt bra lösning för kriskommunikation. De som håller på med telekommunikation brukar påpeka att sms inte är längst fram i kön för telekommunikation och därför kanske inte är det mest lämpade sättet att kommunicera i en krissituation. Istället förordar man ett system som kallas för cell-broadcast, där det kommer ett meddelade i mobilen ungefär som en pushnotis. De som varit i USA och fått ett "Amber-alert" har stött på denna larmteknik och en del länder i Europa har infört det som kallas EU-alert. Men i Sverige valde regeringen sms och vi har ännu inte cell broadcast på plats.

Sms har funnit sin plats i VMA-verktygslådan sedan ett tag tillbaka eftersom lagstiftning ändrats så att personer som använder en mobiltelefon i ett visst geografiskt områden kan nås av larm. Men som sagt, sms är egentligen inte ett optimalt system för samhällsinformation och framförallt inte när det ska larmas.

Läs mer om det HÄR 

Men nu till det berömda sms:et. Det är redan utskällt på sociala medier och kanske beroende på att regeringen gjorde som palmeutredaren Krister Petersson och dundrade på med en presskonferens där nyhetsvärdet inte visade sig vara så stort. Egentligen är det kurs 1A i kommunikation att anpassa budskap efter kanal. Kallar man till presskonferens måste man har något viktigt att säga, annars faller det lätt pladask. Den som vinner tävlingen i genren "vi borde skickat ett pressmeddelande istället" är givetvis den socialdemokratiske finansministern Bosse Ringholm som kallade till presskonferens när dåvarande generaldirektören för Riksrevisionen Inga-Britt Ahlenius inte skulle få fortsatt förtroende. Året var 1999 och Ringholm upprepade samma mening som en papegoja inför förvånande journalister. "Inga-Britt Ahlenius har uttryckt önskemål om ett annat uppdrag", upprepades i det oändliga. Det hade passat mycket bättre i ett pressmeddelande.

Men å andra sidan. Om det visar sig att besökstrafiken på krisinformation.se ökar radikalt och att människor i allt högre grad efterlever reglerna får vi kanske omvärdera sms:et. För tänk om de ansvariga kommunikatörerna visste att det mest effektiva sättet att få uppmärksamhet är att bli utskälld och kritiserad. För den uppmärksamhet som ett enda litet sms från myndigheter fått är svår att matcha. Inte minst när själva innehållet inte var så uppseendeväckande. Kanske gick vi alla på en strategiskt kommunikativ fint? I så fall "well played"!

 


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer