söndag 29 september 2019

Journalistiken som samhällsberättare eller revisor

Igår presenterade Institutet för mediestudier den nya boken "13 vassa frågor om journalistik - med svar som inte stryker medhårs" på Bokmässan i Göteborg. Jag fick äran att både skriva ett kapitel och delta i panelsamtal med Janne Josefsson och Therese Rosenvinge.

Innan seminariet förberedde jag mig genom att läsa igenom alla essäerna som försökte besvara de 13 frågorna. Vad som slog mig är att de på lite olika sätt berör en grundläggande fråga: kan man använda journalistik för att orientera sig i samhället? Hans Rosling förde ofta fram sina tvivel på journalistikens förmåga att ge oss en riktig bild av samhället. Han menade att vi fick helt felaktiga uppfattningar genom medierna om hur världen såg ut. De 13 frågorna tar på lite olika sätt upp samma problematik. Det är tunnelseende hos journalister, confirmation bias och journalisternas jakt på publiken och viljan att granska gör att det mesta skildras i negativa perspektiv mm.

Att journalitstiken inte kan rapportera om varje lyckad landing på Landvetter/Arlanda eller att maktcentra måste synas mer eftersom det är där makten finns, är argument som förs fram som försvar för negativa nyheter och fixering vid samhällets maktcentra. Men sammantaget kan man undra om det är till journalistiken man ska vända sig till för att förstå hur världen hänger ihop. Visserligen blir man kanske varse brister, men i gengäld missar man helheten. Journalistikens blir lite som samhällets revisorer. Men frågan är i så fall vem som ska tillhandahålla verksamhetsberättelsen? För man kan inte orientera sig i hur ett företag eller förening fungerar genom att bara läsa revisionsrapporten.

Mitt kapitel hade titeln "Varför driver journalister så ofta sin egen agenda - om partiska eller oberoende journalister". Vad jag diskuterar är den ständiga frågan om journalisters politiska åsikter och hur det påverkar journalistiken. Ska man kort sammanfatta är min slutsats - grundad i vad forskningen säger - att även om journalistkåren lutar sig vänsterut är det inte något som direkt präglar journalistiken. Andra faktorer än rena partipolitiska hänsyn - såsom yrkesideal, jakt på publiken, produktionsvillkor - påverkar mer. Sammantaget präglas nog journalistiken mer av tidsandan och de villkor som journalistiken lyder under än de enskilda journalisternas åsikter. Kanske är därmed journalisterna mest vindflöjlar än opinionsbildare.
   
Ladda ner boken 13 frågor här.

Läs också Nils Hansons och Lars Truedsons debattartikel i SvD om boken här.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar