onsdag 17 januari 2018

Finns det för många informatörer?

Det förekommer då och då lite jämförelser mellan antalet informatörer och journalister. SCB mätte 2016 och då kan man se att det finns 1,4 informatörer på varje journalist. I USA har jag hört att det numera finns fyra informatörer på varje journalist.

Det är givetvis lätt att se detta som ett direkt motsatsförhållande. Journalister är generellt sett skeptiska till PR och informatörer som de tycker gör deras jobb
svårare genom att hindra tillgång till information och källor, försköna sanningen och lägga ut dimridåer. Från informatörernas sida är man inte lika benägen att se det som ett antagonistiskt förhållande utan ser det mer som ett samarbete.

Båda bilderna kan vara sanna. Det beror lite på i vilken situation vi pratar om. Gäller det rutinrapportering om vad som hänt (inte minst under samhällskriser) är professionella kommunikatörer ofta en bra hjälp för journalister. Är det fråga om granskning är det ofta konfrontation.

Över tid har antalet informatörer ökat, inte minst i offentlig verksamhet. Att antalet journalistjobb minskat de senaste åren är ingen hemlighet och frågan är då om denna förändring är något att oroa sig för. Frågan är givetvis vad det är man ska oroa sig för.

Från ett demokratiskt perspektiv har medierna en informations- och en granskningsfunktion. Ur ett perspektiv skulle man kunna hävda att offentliga myndigheters möjlighet att själva kommunicera om sin verksamhet gör att medierna kan ägna sig åt annat än att sprida information om vad myndigheterna gör. Ny medieteknologi och fler informatörer gör att myndigheterna kan distribuera information själva. Istället kan nyhetsmedierna koncentrera sig på det som är mest nyhetsmässigt. Allt det andra kan myndigheterna själva sköta.

Men granskningsfunktionen kan knappast falla in under samma resonemang. Här ligger då faran. Man ska nog inte stirra sig blind på antalet journalister vs informatörer, men om inte medierna kan granska myndigheters verksamhet är det givetvis allvarligt. Då blir myndighetens egen bild av verksamheten den enda som når medborgarna, vilket givetvis inte är bra. Dessutom behöver all maktutövning hotet om att oegentligheter kan avslöjas hängande över sig. Risken att bli avslöjad motverkar maktmissbruk.

Att antalet journalister minskar har ganska enkla förklaringar. Det handlar om en förändrad mediemarknad som gör att det är dyrt för medieorganisationer att ha många journalister anställda.

Fråga om det större antalet informatörer på organisationer och myndigheter är inte lika enkel. Sett ur ett längre perspektiv har antalet informatörer ökat av olika orsaker. Ser vi till det sista årtiondet kan flera saker lyftas fram. En sådan är att uppfattningen att det blir allt viktigare att synas vuxit sig allt starkare. Den offentliga bilden har blivit mer central. Mer och mer resurser läggs på att putsa bilden och visa vad man gör. Frågan är varför. Samhällets ökade komplexitet, ökad konkurrens, krav på legitimitet från olika aktörer är sådana saker som lyfts fram i forskningen. Men det finns också faktorer kopplade till medieutveckling. Med ökad digitalisering finns det fler kanaler tillgängliga som kan användas för att kommunicera och i takt med att medborgarnas medieanvändning har också förväntningar på myndigheters kommunikation ökat. Med andra ord är en del av förklaringen att vi medborgare förväntar oss att myndigheter ska kommunicera med oss.

Ser vi till relationen till journalistiken kan dessa förändringar ses som att journalistikens källor har fått fler verktyg i verktygslådan. Man kan se det som att myndigheterna har blivit mer oberoende gentemot journalisterna i spridande av information. Det betyder dock inte att medierna inte ses som viktiga. Men myndigheter upplever att de har fått ökad möjlighet att skapa bilden av sig själva. Men även detta har en baksida som har att göra med komplexiteten. När alla kan kommunicera blir det också svårare att styra bilden av sig själv. Så antalet ökade informatörer kan också ses som ett uttryck för att myndigheter och andra organisationer upplever att deras image alltid hotas och måste hanteras.

Därför tror jag inte man ska stirra sig blind på antalet informatörer. Mest problematisk är kanske inte själva förhållandet antal journalister/informatörer utan att det finns för få journalister.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar